Vi svarar på dina vanligaste frågor om graviditet

Från "Är det här normalt?" till "Vad händer nu?" – en graviditet väcker många frågor, och det är helt naturligt. Här har vi samlat svar på några av de vanligaste frågorna vi får från blivande föräldrar. Du hittar information om allt från mödravård och graviditetens olika trimestrar till barnets utveckling vecka för vecka och vanliga graviditetsbesvär. Oavsett om du precis har fått ett positivt graviditetstest eller närmar dig förlossningen hoppas vi att du hittar svaren du söker.

Vad menas med mödravård och vilka kontroller ingår?

Mödravården finns till för att följa både din och barnets hälsa under hela graviditeten. Vid besöken erbjuds olika kontroller och screeningtester, samtidigt som du får råd och stöd kring sådant som kost, fysisk aktivitet, graviditetens utveckling och förlossningen. Besöken är också ett tillfälle att ställa frågor och få hjälp med funderingar som kan dyka upp längs vägen.

Vad händer under graviditetens första trimester? (vecka 1–12)

Under den första trimestern sker stora förändringar i kroppen. Hormonförändringarna påverkar i stort sett alla organsystem och kan ge symtom redan under de allra första graviditetsveckorna. Att mensen uteblir är ofta det första tydliga tecknet på graviditet, men många upplever även andra förändringar, till exempel:

• Extrem trötthet
• Ömma och svullna bröst, ibland med känsligare eller mer framträdande bröstvårtor
• Illamående, med eller utan kräkningar
• Sug efter viss mat eller plötslig avsmak för livsmedel
• Humörsvängningar
• Förstoppning
• Tätare behov av att kissa
• Huvudvärk
• Halsbränna
• Viktuppgång eller viktnedgång

När kroppen förändras kan du också behöva anpassa dina vardagsrutiner. Det kan handla om att vila mer, lägga sig tidigare eller äta mindre måltider oftare under dagen. För de flesta blir många av de tidiga graviditetssymtomen mildare när graviditeten fortskrider, medan vissa knappt märker av dem alls. Och även om du har varit gravid tidigare kan den här graviditeten kännas helt annorlunda – precis som varje graviditet är unik.

Vad händer under graviditetens andra trimester? (vecka 13–28)

Många upplever att den andra trimestern är den mest behagliga delen av graviditeten. För många minskar illamåendet och tröttheten, samtidigt som energin börjar komma tillbaka. Kroppen fortsätter däremot att förändras i takt med att barnet växer, så det är fortfarande viktigt att följa graviditetens utveckling och lyssna på kroppens signaler.

Under den här perioden blir magen allt större och innan trimestern är slut känner de flesta sitt barn röra sig för första gången.

När kroppen anpassar sig till den växande bebisen kan du uppleva:

• Värk i rygg, mage, ljumskar eller lår
• Bristningar på mage, bröst, lår eller skinkor
• Mörkare hud runt bröstvårtorna
• En mörk linje från naveln till blygdbenet (linea nigra)
• Mörkare hudpartier i ansiktet, ofta på kinder, panna, näsa eller överläpp. Detta kallas ibland graviditetsmask.
• Domningar eller stickningar i händerna, vilket kan bero på karpaltunnelsyndrom
• Klåda på magen, handflatorna eller fotsulorna. Om klådan kombineras med illamående, aptitlöshet, kräkningar, gulsot eller kraftig trötthet bör du kontakta vården, eftersom det kan vara tecken på ett leverrelaterat graviditetstillstånd.
• Svullnad i anklar, fingrar eller ansikte. Om svullnaden kommer plötsligt eller är kraftig, eller om du går upp mycket i vikt på kort tid, bör du kontakta vården eftersom det kan vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.

Vad händer under graviditetens tredje trimester? (vecka 29–40)

Nu närmar du dig slutet av graviditeten. Vissa besvär från den andra trimestern kan finnas kvar, samtidigt som nya kan tillkomma. När barnet växer tar det allt mer plats, vilket kan göra att du blir andfådd och behöver kissa oftare. Det är helt normalt och brukar försvinna efter förlossningen.

Under den tredje trimestern kan du bland annat märka:

• Andfåddhet
• Halsbränna
• Svullnad i anklar, fingrar eller ansikte. Om svullnaden är plötslig eller kraftig, eller om du går upp mycket i vikt på kort tid, bör du kontakta vården eftersom det kan vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.
• Hemorrojder
• Ömma bröst som kan börja läcka råmjölk (kolostrum)
• Att naveln putar ut
• Sömnsvårigheter
• Att barnet sjunker längre ner i bäckenet inför förlossningen
• Sammandragningar eller förvärkar, som kan vara antingen förberedande eller ett tecken på att förlossningen närmar sig

När förlossningen närmar sig börjar livmoderhalsen gradvis mjukna och bli tunnare – en naturlig process som kallas utplåning. Det hjälper livmoderhalsen att öppna sig när förlossningen startar. Om det behövs kan barnmorska eller läkare följa hur livmoderhalsen förändras genom en vaginal undersökning. För många känns det extra spännande när nedräkningen till mötet med den lilla verkligen har börjat.

Hur påverkar hormoner kroppen under graviditeten?

Vi låter Maria Jokela, fysioterapeut specialiserad på mödravård och bäckenbotten, besvara detta:

Graviditeten innebär stora hormonella förändringar i kroppen. Förutom östrogen spelar även relaxin och progesteron viktiga roller. Tillsammans hjälper hormonerna kroppen att förbereda sig för graviditet, födsel och förlossning genom att göra leder, muskler, ligament och stödjande vävnader mjukare och mer rörliga.

Du kan till exempel märka att lederna känns mer rörliga än vanligt, särskilt i bäckenområdet. Korsbenslederna, även kallade SI-lederna, och blygdbensfogen blir mer eftergivliga för att bäckenet ska kunna öppna sig under förlossningen.

När ligamenten mjukas upp och kroppen samtidigt blir tyngre är det inte heller ovanligt att fotvalven sjunker något. Det kan i sin tur påverka hållningen och hur hela kroppen belastas.

Läs mer:

• Relaxinnivåerna under och efter graviditeten

Vilka blodprover och ultraljud erbjuds under graviditeten?

Som en del av mödravården erbjuds du olika prover och kontroller för att följa din och barnets hälsa. Vissa prover erbjuds till alla gravida, medan andra tas beroende på din hälsa, tidigare sjukdomar eller regionala rutiner.

Tidigt i graviditeten erbjuds vanligtvis blodprover för att kontrollera till exempel blodgrupp och RhD-status samt vissa infektioner, som hiv, hepatit B och syfilis. I många regioner kan även andra prover ingå, till exempel hepatit C, immunitet mot röda hund, blodvärde, järnvärde, blodsocker eller sköldkörtelprov.

Syftet med proverna är att upptäcka sådant som kan påverka graviditeten eller barnet, så att du kan få rätt behandling och uppföljning i tid. Om du är osäker på något prov kan du alltid prata med din barnmorska om varför det erbjuds och vad resultatet kan innebära.

Behöver jag ta de här testerna?

Proverna erbjuds som en del av mödravården, men du har rätt att få information och vara delaktig i beslut om din vård. Om du känner dig osäker kan du be din barnmorska förklara vad proverna visar, varför de rekommenderas och vad som händer om ett prov skulle vara positivt.

Testerna rekommenderas för att:

• Upptäcka infektioner och andra tillstånd tidigt
• Ge rätt behandling och uppföljning vid behov
• Minska risken för att en infektion förs över till barnet
• Planera graviditet och förlossning så tryggt som möjligt

Vad händer om jag tackar nej till ett blodprov?

Om du inte vill ta ett prov kan du prata med din barnmorska om dina frågor eller funderingar. Barnmorskan kan gå igenom varför provet erbjuds, vad det kan visa och vilka fördelar det finns med att ta det.

Du kan också be om provtagning senare om du ändrar dig eller om din situation förändras, till exempel om du tror att du kan ha utsatts för smitta.

Vad är ultraljud under graviditeten?

Ultraljud använder ljudvågor för att skapa rörliga bilder av fostret i livmodern. Undersökningen är smärtfri och har inga kända risker för dig eller barnet.

I Sverige erbjuds alla gravida ett rutinultraljud, vanligtvis omkring vecka 18–20. I många regioner erbjuds även ett tidigare ultraljud eller annan fosterdiagnostik, men exakt vad som erbjuds och när kan variera beroende på var du bor.

För många är ultraljudet en fin och efterlängtad stund. Samtidigt är det bra att veta att undersökningen också kan upptäcka avvikelser eller sådant som behöver följas upp. Om något behöver undersökas vidare får du information och stöd från vården.

Vad händer vid undersökningen?

Ultraljudet görs oftast av en barnmorska, eller av en läkare beroende på vilken typ av undersökning det är. Du får ligga på rygg och dra upp kläderna så att magen är fri.

Barnmorskan eller läkaren applicerar ultraljudsgel på magen och för sedan en ultraljudsprob över huden. Bilden av fostret visas på en skärm.

Beroende på undersökning tittar man bland annat på graviditetslängd, antal foster, fostrets utveckling och moderkakans läge.

Hur lång tid tar ett ultraljud?

Ett ultraljud tar ofta omkring 20–30 minuter, men tiden kan variera. Om barnet ligger på ett sätt som gör det svårt att få tydliga bilder kan undersökningen ta längre tid eller behöva kompletteras vid ett senare tillfälle.

Kan ultraljud skada mig eller mitt barn?

Det finns inga kända risker med ultraljud under graviditet. Däremot kan undersökningen ge information som leder till fler frågor, fler undersökningar eller svåra beslut. Därför är det bra att du får tydlig information i förväg och känner att du förstår varför undersökningen erbjuds.

När erbjuds ultraljud under graviditeten?

Vilka ultraljud som erbjuds kan variera något mellan olika regioner i Sverige. Många gravida erbjuds ett tidigt ultraljud eller KUB omkring vecka 11–14, och alla erbjuds rutinultraljud omkring vecka 18–20. Din barnmorska berättar vad som gäller där du bor.

Det tidiga ultraljudet kan bland annat användas för att se hur långt graviditeten har kommit, om det finns ett eller flera foster och för att göra KUB om du väljer att göra den undersökningen. KUB är en fosterdiagnostisk undersökning som kan visa sannolikheten för vissa kromosomavvikelser.

Rutinultraljudet görs oftast ungefär i mitten av graviditeten. Då kontrolleras bland annat graviditetslängd, antal foster, fostrets utveckling och moderkakans läge. I vissa fall kan du erbjudas fler ultraljud, till exempel om barnmorska eller läkare vill följa barnets tillväxt, fostervattenmängd eller något annat under graviditeten.

Var kan du föda i Sverige?

I Sverige föder de flesta på en förlossningsavdelning på sjukhus. Där finns barnmorskor, läkare och medicinsk utrustning tillgängliga om du eller barnet behöver extra hjälp under förlossningen.

I vissa regioner kan du önska vilken förlossningsklinik du vill föda på, men möjligheten kan bero på var du bor, hur graviditeten utvecklas och hur belastningen ser ut på förlossningsavdelningarna när det är dags. Prata med din barnmorska om vilka alternativ som finns i din region.

För vissa kan även planerad hemförlossning vara ett alternativ, men det är inte ett standardalternativ i hela Sverige och tillgången på barnmorskor som assisterar vid hemförlossning varierar. Om du funderar på hemförlossning är det viktigt att diskutera det tidigt med barnmorska eller läkare, så att ni kan gå igenom risker, förutsättningar och en tydlig plan för eventuell transport till sjukhus.

Att föda på sjukhus

Som sagt, sjukhus är det vanligaste alternativet i Sverige och rekommenderas särskilt om du har en högriskgraviditet, tidigare komplikationer, väntar fler än ett barn eller om det finns något hos dig eller barnet som behöver extra övervakning.

På en förlossningsavdelning finns barnmorskor och läkare som kan hjälpa dig genom förlossningen. Där finns också möjlighet till olika typer av smärtlindring, till exempel lustgas, epidural eller annan medicinsk smärtlindring beroende på vad som passar dig och vad som finns tillgängligt. Om det skulle behövas kan vården också snabbt ingripa, till exempel med sugklocka eller kejsarsnitt.

Många sjukhus arbetar samtidigt för att skapa en lugn och trygg miljö där du får vara delaktig i din förlossning. Du kan ofta skriva ett förlossningsbrev där du beskriver dina önskemål, till exempel kring stöd, smärtlindring, positioner, närvaro av partner eller annan stödperson och hur du vill bli bemött.

Frågor att fundera på om du kan önska förlossningsklinik

Vilka möjligheter du har att önska förlossningsklinik beror på var i Sverige du bor och hur vården är organiserad i din region. Prata med din barnmorska om vad som gäller där du bor och vad som kan vara bra att tänka på inför förlossningen.

• Vilken eller vilka förlossningskliniker kan du eventuellt välja mellan i din region?
• Hur långt är det till sjukhuset?
• Vilka former av smärtlindring erbjuds?
• Finns det möjlighet till bad, dusch eller andra icke-medicinska metoder för smärtlindring?
• Hur många stödpersoner får vara med under förlossningen?
• Hur ser rutinerna ut för partner eller stödperson efter förlossningen?
• Finns neonatalvård på sjukhuset om barnet skulle behöva extra hjälp?
• Hur arbetar kliniken med amningsstöd efter födseln?
• Hur ser vården ut efter förlossningen – BB, patienthotell eller tidig hemgång?

Planerad hemförlossning

Planerad hemförlossning innebär att du föder hemma med stöd av barnmorska. Det kan vara ett alternativ för vissa gravida med låg risk, men det kräver noggrann planering och är inte tillgängligt på samma sätt i hela Sverige.

Om du funderar på hemförlossning behöver du prata med barnmorska eller läkare om din hälsa, tidigare graviditeter och förlossningar, hur långt du har till sjukhus och vilken beredskap som finns om något oväntat händer. Det bör finnas en tydlig plan för snabb transport till sjukhus om du eller barnet behöver mer vård.

Hemförlossning kan kännas tryggt för den som vill föda i sin egen miljö, med mer lugn, avskildhet och kontroll över rummet. Samtidigt finns inte samma omedelbara tillgång till medicinsk utrustning, läkare, operation eller neonatalvård som på sjukhus. Därför passar hemförlossning inte alla graviditeter.

Det viktigaste är att du får saklig information, kan ställa frågor och känner dig trygg med den plan som görs för just din graviditet.

Vad gör en graviditet till en högriskgraviditet?

Att få höra att du har en högriskgraviditet kan kännas oroande, men det betyder inte att något kommer att gå fel eller att du inte kan få ett friskt barn. Det betyder att du och barnet kan behöva extra kontroller, tätare uppföljning eller vård av personal med särskild erfarenhet av graviditeter där risken för komplikationer är högre.

En graviditet kan räknas som högrisk av flera olika skäl. Det kan handla om din ålder, tidigare graviditeter, medicinska tillstånd som fanns redan före graviditeten eller komplikationer som uppstår under graviditeten. Ibland behövs uppföljning på en specialistmödravårdsmottagning, där barnmorskor och läkare med särskild kompetens inom graviditet och förlossning kan följa dig närmare.

Om din graviditet bedöms som högrisk är det naturligt att känna oro. Prata gärna med din barnmorska eller läkare om vad det innebär i just ditt fall. De kan förklara vilka risker som finns, hur graviditeten kommer att följas upp och vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt.

Vilka faktorer kan bidra till en högriskgraviditet?

Flera faktorer kan göra att graviditeten behöver följas lite extra noggrant, till exempel:

• Mycket ung ålder eller graviditet efter 35 års ålder
• Övervikt eller undervikt
• Komplikationer i en tidigare graviditet
• Tidigare för tidig födsel, havandeskapsförgiftning eller kejsarsnitt
• Högt blodtryck, diabetes eller annan kronisk sjukdom
• Autoimmuna sjukdomar eller andra medicinska tillstånd
• Infektioner som kan påverka graviditeten
• Graviditet med tvillingar eller fler barn
• Komplikationer som uppstår under graviditeten, till exempel graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning

Att vara över 35 år och gravid är vanligt och många får helt friska graviditeter och barn. Samtidigt kan vissa risker öka med åldern, till exempel risken för graviditetsdiabetes, högt blodtryck, missfall och komplikationer under graviditet eller förlossning. Därför kan vården ibland rekommendera extra kontroller eller uppföljning.

Livsstilsfaktorer kan också påverka graviditeten. Rökning, alkohol, droger, kraftig övervikt eller undervikt kan öka risken för komplikationer. Om du planerar en graviditet eller redan är gravid kan små förändringar göra stor skillnad, till exempel att sluta röka, undvika alkohol, äta näringsrikt och röra på dig på ett sätt som känns tryggt för kroppen. Kolla gärna in våra tips.

Om du har en kronisk sjukdom, som diabetes, högt blodtryck eller en autoimmun sjukdom, kan graviditeten behöva planeras och följas mer noggrant. Det betyder inte att du inte kan få en bra graviditet, men du kan behöva tätare kontroller, anpassad behandling eller kontakt med specialistmödravården.

Tidigare graviditetskomplikationer kan också påverka hur nästa graviditet följs upp. Om du till exempel tidigare haft havandeskapsförgiftning, fött för tidigt eller behövt kejsarsnitt kan vården vilja följa dig extra noga. Samtidigt är varje graviditet unik, och att du haft komplikationer tidigare betyder inte att samma sak kommer att hända igen.

Att ta hand om sig själv vid en högriskgraviditet

En högriskgraviditet kan vara stressande, inte bara fysiskt utan också känslomässigt. Det är vanligt att känna oro, osäkerhet eller att ha svårt att slappna av och njuta av graviditeten. Försök att inte bära allt själv. Prata med din barnmorska, läkare, partner, en vän eller någon annan du litar på.

Det kan också vara hjälpsamt att skriva ner frågor inför vårdbesök, be om tydlig information och ta reda på vem du ska kontakta om du blir orolig mellan besöken. Ju mer du förstår om din situation, desto lättare kan det bli att känna trygghet.

Kom ihåg att extra uppföljning finns där för att skydda både dig och barnet. Du är inte ensam, och våra specialister finns här för att ge stöd längs vägen.

Vad är graviditetsdiabetes och hur hanteras det?

Graviditetsdiabetes innebär att blodsockret blir för högt under graviditeten. Det beror på att kroppen får svårare att använda insulin effektivt när graviditeten utvecklas. Hos de flesta går blodsockret tillbaka till normala nivåer efter förlossningen, men graviditetsdiabetes kan öka risken för typ 2-diabetes senare i livet.

Om blodsockret är för högt under graviditeten kan det påverka både dig och barnet. Barnet kan till exempel växa sig större än förväntat, vilket kan påverka förlossningen. Det kan också finnas ökad risk för att barnet får lågt blodsocker efter födseln. För den gravida kan graviditetsdiabetes öka risken för högt blodtryck och havandeskapsförgiftning.

Du kan ha ökad risk för graviditetsdiabetes om du till exempel:

• Har haft graviditetsdiabetes tidigare
• Har övervikt eller obesitas
• Tidigare har fött ett stort barn
• Har nära släktingar med diabetes
• Har PCOS

I Sverige skiljer sig rutinerna något mellan regioner. Vissa gravida erbjuds glukosbelastning, även kallat OGTT, om det finns riskfaktorer eller om blodsockervärdena är förhöjda vid kontroller. I vissa regioner erbjuds glukosbelastning mer brett. Undersökningen innebär att du får dricka en sockerlösning och sedan lämna blodprov för att se hur kroppen hanterar glukos.

Om du får diagnosen graviditetsdiabetes får du stöd av vården för att hålla blodsockret på en bra nivå. Ofta börjar behandlingen med kostråd, regelbundna måltider, fysisk aktivitet och egenkontroll av blodsockret. För vissa räcker detta, medan andra kan behöva läkemedel eller insulin under resten av graviditeten.

Det kan kännas mycket att ta in, men du behöver inte hantera det ensam. Din barnmorska, läkare eller diabetessjuksköterska hjälper dig att förstå vad diagnosen innebär och hur du bäst tar hand om dig själv och barnet.

Vad är järnbristanemi under graviditeten?

Järnbristanemi innebär att kroppen har för lite järn för att kunna bilda tillräckligt med hemoglobin, det ämne i de röda blodkropparna som transporterar syre i kroppen. Under graviditeten ökar blodvolymen och kroppen behöver mer järn, både för din egen skull och för barnets utveckling.

Det är vanligt att blodvärdet sjunker något under graviditeten, men vid järnbrist kan du bli ovanligt trött, känna dig yr, bli andfådd, få hjärtklappning, känna dig svag eller få svårt att koncentrera dig. Vissa märker knappt av det alls, vilket är en av anledningarna till att blodvärdet följs upp inom mödravården.

I Sverige kontrolleras blodvärdet flera gånger under graviditeten. Många barnmorskemottagningar kontrollerar också ferritin, som visar hur järndepåerna ser ut, särskilt tidigt i graviditeten. Rutinerna kan variera något mellan regioner.

Järnbrist kan ofta behandlas med järntillskott och järnrik mat. Bra järnkällor är till exempel kött, fisk, ägg, baljväxter, fullkornsprodukter, nötter, frön och järnberikade produkter. Kroppen tar lättare upp järn om du kombinerar järnrik mat med C-vitamin, till exempel frukt, bär, paprika eller citrus. Kaffe och te i direkt anslutning till måltid kan däremot minska järnupptaget.

Om dina värden visar att du behöver extra järn kan barnmorskan rekommendera järntillskott. Ta inte höga doser järn på egen hand utan att först prata med vården, eftersom behovet kan skilja sig från person till person.

Vad är blodgrupps- och RhD-test under graviditeten?

Tidigt i graviditeten erbjuds du blodprov för att ta reda på din blodgrupp och om du är RhD-positiv eller RhD-negativ. Provet är en viktig del av mödravården eftersom det hjälper vården att upptäcka om det finns risk för så kallad RhD-immunisering.

Om du är RhD-negativ och fostret är RhD-positivt kan ditt immunförsvar i vissa situationer börja bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar. Det brukar oftast inte påverka den första graviditeten, men kan få betydelse under senare graviditeter om antikroppar har bildats.

I Sverige finns rutiner för att förebygga detta. Om du är RhD-negativ kan vården ta prov för att se om fostret är RhD-positivt. Om det behövs kan du erbjudas en spruta med anti-D, även kallad Rh-profylax, under graviditeten och ibland även efter förlossningen. Syftet är att minska risken för att din kropp bildar antikroppar.

Din barnmorska berättar vad som gäller för dig utifrån dina provsvar och de rutiner som används i din region. Våra specialister finns också alltid här för dig.

Varför är blodtryckskontroller viktiga under graviditeten?

Blodtrycket kontrolleras regelbundet under graviditeten eftersom högt blodtryck kan vara ett tecken på att kroppen behöver extra uppföljning. Det kan ibland utvecklas till graviditetshypertoni eller havandeskapsförgiftning, även kallat preeklampsi.

Havandeskapsförgiftning innebär att du som är gravid får högt blodtryck och att organ, till exempel njurarna, kan påverkas. Tillståndet kan påverka både dig och barnet och behöver därför upptäckas och följas upp i tid.

Hur skyddar blodtryckskontroller dig och barnet?

Regelbundna blodtryckskontroller gör att barnmorskan kan upptäcka förändringar tidigt. Om blodtrycket stiger kan du behöva tätare kontroller, urinprov, blodprover, läkarkontakt eller behandling. I vissa fall kan du behöva läkemedel som sänker blodtrycket, och om tillståndet blir allvarligt kan barnet behöva födas tidigare än planerat.

Målet är alltid att följa både dig och barnet på ett tryggt sätt och sätta in rätt åtgärder i tid.

Hur mäts blodtrycket under graviditeten?

Blodtrycket mäts oftast med en blodtrycksmanschett runt överarmen. Manschetten fylls med luft och mäter trycket i blodkärlen.

Resultatet anges med två siffror:

• Systoliskt blodtryck är det övre värdet och visar trycket när hjärtat drar ihop sig.
• Diastoliskt blodtryck är det undre värdet och visar trycket när hjärtat vilar mellan slagen.

Barnmorskan bedömer blodtrycket tillsammans med andra tecken, till exempel hur du mår, om du har symtom och om det finns protein i urinen.

Vad betyder blodtrycksvärdena?

Blodtrycket kan variera under graviditeten, och ett enstaka värde behöver inte betyda att något är fel. Om blodtrycket är förhöjt vid flera mätningar eller om du samtidigt har andra symtom kan vården behöva följa upp det närmare.

Högt blodtryck under graviditeten bedöms alltid utifrån helheten. Därför kan barnmorskan också kontrollera urinprov, blodprover och barnets tillväxt om det behövs.

Vilka är riskerna med högt blodtryck under graviditeten?

Högt blodtryck kan ibland utvecklas till havandeskapsförgiftning. Det kan påverka den gravida och i vissa fall även moderkakans funktion och barnets tillväxt. Därför är regelbundna kontroller viktiga.

Kontakta vården direkt om du får symtom som kraftig huvudvärk, synförändringar, ont högt upp i magen, illamående eller kräkningar senare i graviditeten, plötslig svullnad i ansikte, händer eller fötter, eller om du känner dig tydligt sjuk.

Hur kan du stötta ett hälsosamt blodtryck under graviditeten?

Du kan inte alltid förebygga högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning, men du kan stötta kroppen genom att ta hand om din allmänna hälsa och gå på dina kontroller.

Det kan hjälpa att:

• Äta regelbundet och näringsrikt
• Röra på dig på ett sätt som känns tryggt och som passar din graviditet
• Vila när kroppen behöver det
• Dricka tillräckligt med vatten
• Undvika rökning och alkohol
• Följa de råd du får från barnmorska eller läkare
• Söka vård om du får symtom som oroar dig

Om du redan har högt blodtryck, njursjukdom, diabetes eller tidigare haft havandeskapsförgiftning kan du behöva extra uppföljning under graviditeten.

Varför kontrolleras blodtrycket under graviditeten?

Under graviditeten kontrollerar barnmorskan ditt blodtrycket regelbundet. Det görs för att upptäcka om blodtrycket blir för högt, eftersom högt blodtryck kan vara ett tecken på att kroppen behöver extra uppföljning.

Blodtrycket kan förändras under graviditeten. I början och mitten av graviditeten blir det ofta något lägre än vanligt, och mot slutet kan det stiga igen. Ett lägre blodtryck är oftast inte farligt, men det kan göra att du känner dig yr eller svimfärdig, särskilt om du reser dig snabbt.

Om du ofta känner dig yr, får huvudvärk, synförändringar, ont högt upp i magen, plötslig svullnad eller känner dig tydligt sjuk ska du kontakta vården. Det är alltid bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.

Regelbundna blodtryckskontroller är en enkel men viktig del av mödravården. Tillsammans med andra kontroller, som urinprov, blodprover och mätning av magen, hjälper de barnmorskan att följa hur du och barnet mår.

Har du frågor om ditt blodtryck eller något annat som rör graviditeten kan du alltid prata med din barnmorska. Du kan också läsa mer i våra artiklar om graviditetshälsa eller ställa frågor till våra specialister.

Varför följs vikt och längd upp under graviditeten?

Vid det första besöket hos barnmorskan brukar längd och vikt användas för att räkna ut BMI. BMI kan hjälpa vården att bedöma om du kan behöva extra stöd eller uppföljning under graviditeten.

Vikten kan sedan följas upp vid några av besöken, men du behöver inte vägas vid varje kontroll om det inte finns medicinska skäl. Om vägning känns jobbigt kan du säga det till barnmorskan. Syftet är inte att värdera kroppen, utan att följa hälsan under graviditeten.

Varför görs viktkontroller under graviditeten?

Viktuppgång är en normal och nödvändig del av graviditeten. Barnet växer, blodvolymen ökar, livmodern och moderkakan blir större och kroppen lagrar också energi inför tiden efter förlossningen.

Hur mycket man går upp i vikt varierar från person till person. För många är det vanligt att gå upp ungefär 10–13 kilo under graviditeten, men vad som är lagom beror bland annat på vilket BMI du hade före graviditeten. Om du hade lågt BMI kan du behöva gå upp mer, medan den som hade övervikt eller obesitas kan rekommenderas att inte gå upp lika mycket.

Det viktigaste är inte en exakt siffra, utan att du och barnet mår bra och att viktutvecklingen följs upp på ett tryggt och respektfullt sätt.

Vilka risker finns med övervikt under graviditeten?

Övervikt eller obesitas kan öka risken för vissa komplikationer under graviditeten, till exempel graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning och komplikationer i samband med förlossningen. Det betyder inte att du kommer att få problem, men vården kan vilja följa dig lite extra noggrant.

Om du har frågor eller oro kring vikt är det bra att prata öppet med din barnmorska. Du kan få stöd kring mat, rörelse och vanor på ett sätt som är tryggt, realistiskt och anpassat till dig.

Hur påverkar mat och rörelse graviditeten?

Näringsrik mat och regelbunden rörelse kan hjälpa dig att må bättre under graviditeten och stötta barnets utveckling. Det handlar inte om perfekta rutiner, utan om att hitta vanor som fungerar i vardagen.

Försök att äta varierat med till exempel grönsaker, frukt, fullkorn, proteinrika livsmedel och hälsosamma fetter. Rörelse kan också göra stor skillnad för energi, sömn, humör, blodtryck och rygg- eller bäckenbesvär. Promenader, simning, styrketräning, gravidyoga eller annan skonsam träning kan passa bra, beroende på hur du mår och vad du är van vid.

Om du är osäker på vad som är lämpligt för dig, särskilt om du har komplikationer eller en högriskgraviditet, prata med barnmorska, läkare eller fysioterapeut innan du börjar med något nytt.

Varför mäts längden under graviditeten?

Längden mäts vanligtvis vid inskrivningen för att kunna räkna ut BMI tillsammans med vikten. Längden behöver normalt inte följas upp flera gånger, eftersom den inte förändras under graviditeten.

Däremot kan kroppen kännas annorlunda när magen växer. Hållningen förändras, tyngdpunkten flyttas framåt och belastningen på rygg, bäcken och fötter kan öka. Om du får ont eller känner dig begränsad i vardagen kan en fysioterapeut med kunskap om graviditet och bäckenbotten ge råd och övningar.

På Lola&Lykke vet vi att alla kontroller, värden och råd kan kännas mycket att ta in. Därför vill vi hjälpa dig att förstå vad som händer i kroppen och vilka frågor du kan ta med dig till vården. Våra hälsoexperter samt vår artikelserie om graviditeten finns här för att ge stöd och vägledning längs vägen.

Hur utvecklas barnet vecka för vecka under graviditeten?

Under graviditeten går barnet igenom en otrolig utveckling – från ett befruktat ägg till ett nyfött barn redo att möta världen. Här får du en översikt över vad som händer i kroppen under graviditetens olika delar.

Kom ihåg att alla graviditeter är olika. Måtten är ungefärliga och kan variera från barn till barn.

Första trimestern: vecka 1–12

Omkring vecka 4–5

• Barnets hjärna och ryggmärg börjar utvecklas.
• Hjärtat börjar bildas.
• Små anlag till armar och ben kan börja synas.
• Barnet kallas nu embryo och är fortfarande mycket litet, ungefär som ett vallmofrö till ett sesamfrö.

Omkring vecka 8

• De flesta större organ och yttre kroppsstrukturer har börjat bildas.
• Hjärtat slår regelbundet.
• Armar och ben blir längre, och fingrar och tår börjar formas.
• Könskörtlarna börjar utvecklas.
• Ögonen har flyttats framåt i ansiktet och ögonlocken har börjat bildas.
• Navelsträngen syns tydligt.
• I slutet av vecka 8 börjar embryot allt mer likna en liten människa. Det är ungefär 1,5–2 centimeter långt.

Omkring vecka 12

• Nerver och muskler börjar samarbeta, och barnet kan göra små rörelser.
• Barnet kan knyta händerna.
• De yttre könsorganen utvecklas, men det är ofta för tidigt att säkert se barnets kön på ultraljud.
• Ögonlocken är slutna för att skydda ögonen som fortsätter att utvecklas.
• Huvudet växer fortfarande mycket, men kroppen börjar komma ikapp i proportioner.
• Barnet är nu ungefär 5–6 centimeter långt från huvud till stjärt.

Andra trimestern: vecka 13–28

Omkring vecka 16

• Muskelvävnad och skelett fortsätter att utvecklas.
• Huden är tunn och genomskinlig.
• Mekonium, barnets första avföring, börjar bildas i tarmen.
• Barnet kan göra sugande rörelser med munnen.
• Barnet är ungefär 11–12 centimeter långt från huvud till stjärt och väger omkring 100 gram.

Omkring vecka 20

• Barnet blir mer aktivt, och många börjar känna de första rörelserna som små fladder eller bubblor.
• Barnet täcks av ett fint, dunigt hår som kallas lanugo.
• En skyddande, vaxliknande hinna som kallas vernix börjar täcka huden.
• Ögonbryn, ögonfransar och naglar fortsätter att utvecklas.
• Barnet kan höra ljud och svälja fostervatten.
• Vid den här tiden är graviditeten ungefär halvvägs. Barnet är cirka 25 centimeter långt från huvud till häl och väger omkring 300 gram.

Omkring vecka 24

• Benmärgen börjar bilda blodkroppar.
• Smaklökarna utvecklas på tungan.
• Fingeravtryck och fotavtryck har bildats.
• Hår kan börja växa på barnets huvud.
• Lungorna fortsätter att utvecklas, men är ännu inte mogna.
• Barnet kan reagera på ljud och rörelse.
• Barnet har perioder av sömn och vakenhet.
• Om barnet har testiklar börjar de så småningom röra sig nedåt från buken. Om barnet har äggstockar finns de på plats med de äggceller som barnet föds med.
• Barnet börjar lagra mer fett och väger nu ungefär 600–700 gram.

Tredje trimestern: vecka 29–40

Omkring vecka 32

• Barnets skelett är utvecklat, men benen är fortfarande mjuka.
• Sparkar och rörelser kan kännas tydligare och kraftigare.
• Barnet kan öppna och stänga ögonen och reagera på ljus.
• Lungorna fortsätter att mogna, och barnet gör andningsliknande rörelser.
• Kroppen lagrar viktiga mineraler som järn och kalcium.
• Det fina lanugohåret börjar gradvis försvinna.
• Barnet går snabbt upp i vikt och väger ofta omkring 1,7–2 kilo.

Omkring vecka 36

• Vernix, den skyddande hinnan på huden, kan bli tjockare.
• Barnet fortsätter att lägga på sig fett.
• Utrymmet i livmodern blir mindre, vilket kan göra att rörelserna känns mer som tryck, sträckningar och vridningar än stora sparkar.
• Barnet är ofta omkring 45–47 centimeter långt och väger ungefär 2,5–2,8 kilo, men variationen är stor.

Vecka 37–40

• Från vecka 37 räknas graviditeten som fullgången.
• Barnets organ är i stort sett redo att fungera utanför livmodern.
• När förlossningen närmar sig lägger sig många barn med huvudet nedåt i bäckenet.
• Vid födseln väger många barn ungefär 2,8–4,1 kilo och är omkring 48–53 centimeter långa, men friska barn kan vara både mindre och större.

Vanliga graviditetssymtom

Graviditeten innebär många förändringar i kroppen, och det är helt normalt att uppleva olika symtom längs vägen. Här svarar vi på några vanliga frågor från blivande mammor.

Varför får jag huvudvärk i vecka 14 av graviditeten?

Huvudvärk är vanligt under graviditeten, särskilt under första och tidiga andra trimestern. Det kan bero på hormonförändringar, ökad blodvolym, vätskebrist, lågt blodsocker, stress eller trötthet.

Försök att dricka ordentligt, äta regelbundet och vila när du kan. Kontakta vården om huvudvärken är kraftig, återkommer ofta eller kommer tillsammans med synförändringar, plötslig svullnad, högt blodtryck eller smärta högt upp i magen.

Varför är mina bröst så ömma i vecka 11 av graviditeten?

Ömma och spända bröst är ett av de vanligaste tidiga graviditetssymtomen. Det beror på att hormoner som östrogen och progesteron ökar och förbereder brösten för amning.

För många blir ömheten mildare under andra trimestern. En mjuk, stödjande bh utan hårda sömmar kan göra stor skillnad i vardagen.

Varför är jag så trött i vecka 26 av graviditeten?

Trötthet kan komma och gå under hela graviditeten. I vecka 26 arbetar kroppen hårt för att stötta barnet, blodvolymen har ökat och sömnen kan börja påverkas när magen växer.

Vila när du kan, drick tillräckligt, ät regelbundet och försök få i dig järnrik mat. Om tröttheten är stark, ihållande eller känns ovanlig är det bra att nämna det för din barnmorska, eftersom det ibland kan bero på järnbrist eller lågt blodvärde.

Är mensliknande värk normalt tidigt i graviditeten?

Lätt mensliknande värk tidigt i graviditeten är vanligt. Det kan bero på att livmodern börjar växa och att kroppen anpassar sig till graviditeten. Vissa känner också molvärk runt den tid då mensen annars skulle ha kommit.

Däremot ska du alltid kontakta vården om smärtan är kraftig, ensidig, blir värre eller om du får blödning, yrsel eller känner dig sjuk.

Hur kan jag stödja magen under graviditeten?

När magen växer ökar belastningen på rygg, bäcken och magmuskler. För vissa kan ett gravidbälte eller stödbälte ge avlastning i vardagen genom att lyfta magen lätt och fördela vikten mer jämnt.

Lola&Lykke Core Relief Pregnancy Support Belt är utvecklat och rekommenderat av fysioterapeuter för att ge stöd åt mage, rygg, bäcken och hållning under graviditeten. Det har även en varm- och kallterapipåse för extra lindring och är tillverkat i mjuk bambuviskos för att kännas bekvämt mot huden.

Många upplever att ett stödbälte är särskilt hjälpsamt från andra trimestern och framåt, men om du har stark smärta, bäckenbesvär eller är osäker på vad som passar dig bör du prata med barnmorska eller fysioterapeut.

Hur kan du bli mer bekväm under graviditeten?

Att hitta bekväma positioner under graviditeten, särskilt när magen växer, kan kräva lite testande. Några saker som kan hjälpa är att sova på sidan med en kudde mellan knäna, bära mjuka och stödjande kläder, ta regelbundna rörelsepauser om du sitter länge och använda ett gravidbälte eller stödbälte för att avlasta rygg, bäcken och mage. Varma bad, försiktig stretching och graviditetssäker rörelse som promenader eller simning kan också göra stor skillnad för hur kroppen känns.

Vad orsakar smärta i höfter och svanskota under graviditeten?

Smärta i höfter och svanskota är vanligt under graviditeten och beror ofta på en kombination av hormonella förändringar och ökad belastning. Hormonet relaxin gör leder och ligament mer eftergivliga inför förlossningen. Samtidigt förändras hållningen när magen växer, vilket kan öka trycket på höfterna, SI-lederna och svanskotan. Ett gravidbälte kan hjälpa till att stabilisera bäckenet och minska obehaget. Om smärtan är tydlig eller påverkar vardagen är det bra att be om en remiss till fysioterapeut, gärna en med kunskap om bäckenhälsa.

Kan graviditet orsaka höftproblem efter förlossningen?

Ja, för vissa kan höftbesvär finnas kvar efter förlossningen. Leder och ligament återhämtar sig inte över en natt, och tiden med en nyfödd kan belasta kroppen på nya sätt genom amningspositioner, bärande och störd sömn. Mjuk rörelse, fysioterapi och övningar som stärker bål och bäckenbotten är ofta hjälpsamt. Om smärtan fortsätter eller blir värre efter förlossningen bör du prata med barnmorska, fysioterapeut eller läkare.