Divider/Brand Symbol

Försöka bli gravid: Vanliga frågor

Resan till en graviditet ser olika ut för alla. För vissa går det snabbt, medan andra behöver mer tid, tålamod och ibland medicinskt stöd. Här hittar du svar på vanliga frågor om att försöka bli gravid – från vad infertilitet innebär och vad som kan orsaka den, till vilka behandlingsalternativ som finns och när det kan vara dags att söka hjälp.

Vad är infertilitet?

Infertilitet, eller ofrivillig barnlöshet, är ett begrepp som många har hört talas om, men vad innebär det egentligen? Det är en vanlig fråga – och något som fler än man kanske tror berörs av.

Vården definierar infertilitet eller ofrivillig barnlöshet som att inte bli gravid efter minst 12 månader av regelbundet oskyddat samlag. Men infertilitet är mer än en medicinsk diagnos. För många innebär det en känslomässig resa som kan präglas av hopp, besvikelse, frustration och sorg. Det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam om den upplevelsen.

Det är lätt att tro att infertilitet främst handlar om kvinnans fertilitet, men så är det inte. Svårigheter att bli gravid kan bero på faktorer hos både kvinnan och mannen. Hos kvinnor kan det till exempel handla om problem med ägglossningen, medan det hos män kan bero på nedsatt spermiekvalitet eller spermieproduktion. I vissa fall finns orsaker hos båda parter, och ibland går det inte att hitta någon tydlig förklaring alls.

Att få diagnosen infertilitet betyder heller inte att möjligheten att bli förälder är borta. Det finns idag flera olika behandlingsalternativ, som IVF, IUI och fertilitetsläkemedel. Även livsstilsförändringar kan i vissa fall göra skillnad. För en del kan det handla om att se över kosten, minska stress eller komplettera med andra behandlingar. Vad som hjälper varierar från person till person, men det finns många vägar framåt.

Woman lying in bed holding negative pregnancy test during trying to conceive journey

När bör du söka hjälp för fertilitetsproblem?

Det kan vara bra att kontakta vården om du har försökt bli gravid i ungefär ett år utan att lyckas. Om du är över 35 år, har oregelbunden eller utebliven mens, känd endometrios, PCOS, tidigare infektioner eller andra besvär som kan påverka fertiliteten, kan det vara klokt att söka hjälp tidigare.

Du bör också söka råd om du eller din partner har besvär med sexuell funktion, minskad sexlust eller om ni redan innan ni börjar försöka bli gravida misstänker att fertiliteten kan vara påverkad.

En fertilitetsutredning görs vanligtvis för båda parter, eftersom svårigheter att bli gravid kan bero på faktorer hos kvinnan, mannen eller båda. Ibland hittar man ingen tydlig orsak, men det finns ändå hjälp och behandling att få.

Vad orsakar infertilitet hos kvinnor och män?

Vad orsakar infertilitet hos kvinnor?

Ålder
Fertiliteten börjar generellt minska något från början av 30-årsåldern och minskar tydligare efter 35. Många kvinnor i 30- och 40-årsåldern kan bli gravida utan problem, men med åldern sker naturliga förändringar i äggstockar och ägg som kan göra det svårare.

Även om mensen fortfarande är regelbunden kan äggkvaliteten vara lägre än i 20-årsåldern. När en kvinna närmar sig klimakteriet kan ägglossningen också bli mer oregelbunden. Med stigande ålder ökar dessutom risken för missfall och kromosomavvikelser, som Downs syndrom.

Hälsotillstånd
Vissa sjukdomar och tillstånd kan påverka hormonerna och därmed fertiliteten.

  • PCOS kan göra att ägglossningen sker sällan eller uteblir helt. Utebliven ägglossning är en vanlig orsak till infertilitet hos kvinnor.
  • Primär ovariell insufficiens (POI) innebär att äggstockarna slutar fungera normalt före 40 års ålder. Det är inte samma sak som tidigt klimakterium, och vissa med POI har fortfarande mens ibland, men det kan vara svårt att bli gravid.
  • Lutealfasdefekt (LPD) innebär att livmoderslemhinnan inte förbereds tillräckligt väl för en graviditet. Det kan göra att ett befruktat ägg inte fäster eller leda till missfall.
  • Vanliga tillstånd i reproduktionsorganen, som myom, endometrios och bäckeninflammation, kan också påverka fertiliteten. De kan bland annat bidra till att äggledarna blockeras, så att ägget inte kan ta sig till livmodern.

Livsstilsfaktorer
Även livsstilen kan påverka fertiliteten. Det gäller till exempel rökning, alkohol, mycket låg eller hög kroppsvikt, mycket hård träning och ätstörningar. Stress kan också spela in.

Vad orsakar infertilitet hos män?

Vissa män kan vara fertila långt upp i åldern, men spermiekvaliteten kan förändras med tiden. När män blir äldre kan spermiernas form och rörlighet påverkas, och risken för genetiska avvikelser i spermierna kan öka något. En del män producerar också för få spermier, eller inga spermier alls.

Livsstilsfaktorer kan påverka både antal och kvalitet på spermier. Alkohol och droger kan tillfälligt försämra spermiekvaliteten, och forskare undersöker även om miljögifter som bekämpningsmedel och bly kan bidra till vissa fall av infertilitet.

Hälsoproblem kan också påverka mannens sexuella och reproduktiva funktion. Det kan till exempel handla om sexuellt överförbara infektioner, diabetes, tidigare operation i prostatakörteln eller en allvarlig skada eller sjukdom i testiklarna.

Woman in bed looking at negative pregnancy test while trying to conceive

Vilka behandlingsalternativ finns vid infertilitet?

Vilken behandling som är aktuell beror på orsaken till infertiliteten, din ålder, hur länge ni har försökt bli gravida och andra individuella faktorer. För många finns det flera olika alternativ.

  • Fertilitetsläkemedel. Vid problem med ägglossningen kan olika fertilitetsläkemedel hjälpa till att stimulera ägglossningen. Innan behandlingen påbörjas är det viktigt att diskutera fördelar, risker och eventuella biverkningar med läkare. Beroende på vilket läkemedel och vilken dos som används kan behandlingen också öka sannolikheten för flerbördsgraviditet, exempelvis tvillingar.
  • Kirurgi. I vissa fall kan kirurgi förbättra fertiliteten, till exempel genom att behandla förändringar i äggstockar, äggledare eller livmoder. Även vissa orsaker till manlig infertilitet kan behandlas kirurgiskt.
  • Intrauterin insemination (IUI). Vid IUI, som ibland kallas artificiell insemination, förs spermier in direkt i kvinnans livmoder. Behandlingen kombineras ofta med läkemedel som stimulerar ägglossningen.
  • Assisterad befruktning (ART). Assisterad befruktning omfattar behandlingar som IVF. Processen innebär att äggstockarna stimuleras, att ägg tas ut och befruktas med spermier i ett laboratorium, och att ett eller flera embryon sedan förs tillbaka till livmodern. Hur stor chansen är att behandlingen lyckas varierar och påverkas av flera olika faktorer.
  • Donerade könsceller. För vissa kan behandling med donerade ägg eller spermier vara ett alternativ. Surrogatmödraskap regleras olika i olika länder och erbjuds inte inom svensk hälso- och sjukvård.

Att utreda orsaken till infertilitet kan ta tid och vara både praktiskt och känslomässigt krävande. Även behandlingen kan innebära en stor ekonomisk kostnad. Hur mycket som täcks av sjukförsäkring eller offentlig vård varierar mellan olika länder och vårdsystem, så det är viktigt att ta reda på vilka regler som gäller där du bor.

Calendar with ovulation and fertile days marked for trying to conceive cycle tracking

Vilka alternativ finns för par som har svårt att bli gravida?

Om ni har svårt att bli gravida kan läkare eller barnmorska remittera er till en fertilitetsspecialist. För att kunna hitta orsaken till fertilitetsproblemen behöver vanligtvis både du och din partner genomgå en utredning.

Utifrån resultaten kan läkaren rekommendera den behandling som passar bäst. Många fall av infertilitet kan behandlas med läkemedel eller kirurgi, och det är klokt att söka hjälp i god tid eftersom åldern kan påverka behandlingsresultaten. För vissa blir adoption eller familjehem en annan väg till föräldraskap.

På Lola&Lykke vet vi att varje resa till föräldraskap är unik. För den som kämpar med infertilitet kan vägen framåt kännas osäker, men det finns flera olika möjligheter och du behöver inte ta dig igenom processen ensam.

Detta är några behandlingar som brukar erbjudas med bra effekt:

  • Stimulerad ägglossning med läkemedel
  • Insemination med egna eller donerade spermier
  • IVF, även kallat provrörsbefruktning
  • Donation med ägg eller spermier
  • Kirurgi, om det finns ett tillstånd som kan behandlas på det sättet

Utöver medicinska behandlingar kan även livsstilsförändringar spela en viktig roll och bidra till att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en graviditet. Vilka insatser som är mest lämpliga varierar från person till person, och därför är det viktigt att få individuellt anpassad rådgivning.

Couple celebrating positive pregnancy test after a difficult trying to conceive journey
Vi vet att det kan kännas överväldigande. En fertilitetsutredning handlar inte bara om undersökningar och behandlingar – den innebär ofta också en känslomässig resa. Att känna sig sedd, förstådd och få stöd kan göra stor skillnad längs vägen.

Därför har vi samlat artiklar och guider i vår kategori Försöka bli gravid. Här kan du ta del av kunskap, läsa om andras erfarenheter och hitta stöd i en situation som många delar. Har du frågor finns även våra hälsoexperter här för dig för kostnadsfri vägledning.

Vägen till föräldraskap ser olika ut för alla, och ibland tar den längre tid än man hade hoppats. Ge er själva utrymme att utforska era alternativ, söka den hjälp ni behöver och fatta de beslut som känns rätt för just er. Ni behöver inte gå igenom den här resan på egen hand – vi finns här för att stötta er längs vägen.

av Lola&Lykke Team

Observera

Informationen i den här artikeln är avsedd som allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling från kvalificerad vårdpersonal. Varje graviditet, återhämtning och matningsresa ser olika ut. Om du har frågor eller oro kring din egen eller ditt barns hälsa, eller kring symtom som nämns i våra bloggar, rekommenderar vi att du kontaktar läkare, barnmorska eller annan vårdpersonal innan du gör förändringar i dina vårdrutiner.