Divider/Brand Symbol

Graviditetsillamående: Symptom, behandling och hur du hanterar när hyperemesis gravidarum tar över

För många gravida är illamående en jobbig men vanlig del av den tidiga graviditeten. Några få mår däremot så illa och kräks så mycket att det kallas extremt graviditetsillamående, eller hyperemesis gravidarum (HG).

Om du har svårt att behålla mat eller dryck, kräks mycket, går ner i vikt eller blir uttorkad kan det handla om HG. Då kan du behöva extra stöd och behandling.

Till skillnad från vanligt graviditetsillamående kan extremt graviditetsillamående påverka hela vardagen – från ork och sömn till arbete, familjeliv och hur du mår känslomässigt.

Det är viktigt att veta att det finns hjälp att få. I den här guiden går vi igenom vad hyperemesis gravidarum är, hur det skiljer sig från vanligt graviditetsillamående, vilka behandlingar som kan hjälpa och vad du själv kan göra för att må lite bättre under tiden.

Pregnant woman feeling severe nausea, a common symptom of hyperemesis gravidarum

Vad är Hyperemesis Gravidarum?

Hyperemesis gravidarum, eller extremt graviditetsillamående, innebär att du mår mycket illa och kräks så mycket att du kan bli uttorkad, få svårt att äta och dricka och gå ner i vikt.

Vanligt graviditetsillamående är mycket vanligt, men HG drabbar betydligt färre och kan påverka vardagen mycket mer. För vissa blir besvären så svåra att de behöver läkemedel, dropp eller vård på sjukhus.

Vanliga tecken är:

  • Kraftigt illamående, ofta under stora delar av dagen
  • Upprepade kräkningar
  • Svårt att behålla mat eller dryck
  • Viktminskning
  • Uttorkning
  • Yrsel eller svimningskänsla
  • Stark trötthet och orkeslöshet

Det viktigaste att komma ihåg är att HG är ett medicinskt tillstånd som kan kräva behandling och stöd.

Hyperemesis Gravidarum eller vanligt graviditetsillamående?

En av de största utmaningarna kan vara att veta när vanligt graviditetsillamående har blivit något mer allvarligt.

Vanligt graviditetsillamående Hyperemesis Gravidarum
Obehagligt men oftast hanterbart Kan vara mycket påfrestande
Går oftast att äta och dricka Svårt att behålla mat eller vätska
Milda viktförändringar Viktminskning kan förekomma
Symtomen kan variera under dagen Symtomen kan vara ihållande
Behöver sällan medicinsk behandling Kan kräva läkemedel eller sjukhusvård

Många med HG beskriver att de till en början känner sig avfärdade, eftersom besvären ibland tolkas som vanligt graviditetsillamående.

Lita på hur du mår. Om illamåendet och kräkningarna gör det svårt att få i dig mat eller dryck, eller påverkar vardagen mycket, bör du kontakta din barnmorska eller vårdcentral.

Vad orsakar hyperemesis gravidarum?

Det finns inte ett enskilt tydligt svar på varför vissa drabbas av HG.Hormoner under graviditeten spelar en viktig roll, och vissa faktorer verkar öka risken, till exempel:

  • Tidigare HG-graviditet
  • Ärftlighet
  • Flerbördsgraviditet
  • Första graviditeten
  • Tidigare migrän eller åksjuka

HG orsakas inte av något du har gjort. Stress och trötthet kan göra illamåendet värre, men de är inte orsaken till tillståndet.

Hur länge varar hyperemesis gravidarum?

Det varierar från person till person.

För många lättar besvären omkring graviditetsvecka 20. För andra fortsätter illamåendet längre, och några mår illa under hela graviditeten.

Symtomen kan också variera från dag till dag. Vissa dagar kan kännas mer hanterbara, medan andra är betydligt tuffare. Just den oförutsägbarheten kan vara en av de mest påfrestande delarna.

Pregnant woman experiencing nausea from hyperemesis gravidarum, laying on bed

Behandling vid hyperemesis gravidarum

Vilken behandling du behöver beror på hur svåra besvären är. Det finns läkemedel som kan hjälpa mot illamående och kräkningar, och vid extremt graviditetsillamående kan du ibland behöva vård på sjukhus.

Behandlingen kan bland annat innebära:

  • Läkemedel mot illamående – det finns flera alternativ som kan användas under graviditet. Prata med läkare, barnmorska eller apotekspersonal om vad som passar dig.
  • Dropp – om du har blivit uttorkad eller har svårt att få i dig tillräckligt med vätska och näring.
  • Näringsstöd – vid svårare besvär kan extra näring behövas.
  • Uppföljning – för att följa hur du mår och se till att du får den vård och näring du behöver.

Målet är inte att du ska kämpa dig igenom besvären på egen hand, utan att hjälpa dig att få i dig tillräckligt med vätska och näring och må så bra som möjligt.

Vardagstips vid hyperemesis gravidarum

Medicinsk behandling kan vara nödvändig, men små anpassningar i vardagen kan också göra det lite lättare.

  • Prioritera vätska – små mängder ofta kan kännas lättare än ett helt glas på en gång. Det är särskilt viktigt att få i sig vätska om du kräks mycket.
  • Ät lite och ofta – små portioner regelbundet kan fungera bättre än större måltider.
  • Ta emot hjälp – låt andra avlasta med matlagning, städning, barn eller annat som tar energi.
  • Vila utan dåligt samvete – trötthet och stress kan göra illamåendet värre.
  • Sänk kraven tillfälligt – just nu är det viktigaste att du får den återhämtning och vård du behöver.
  • Ge kroppen stöd när du börjar må bättre – när illamåendet lättar kan andra graviditetsbesvär, som en växande mage eller värk i ländryggen, bli mer märkbara. Ett gravidbälte kan då ge extra stöd och avlastning när du är redo för det.

Pregnant woman wearing a pregnancy support band for lower back pain relief

Hur känslorna påverkas av hyperemesis gravidarum

HG påverkar inte bara kroppen. Många beskriver att de känner sig isolerade, frustrerade, nedstämda eller långt ifrån den graviditet de hade föreställt sig.

Det är helt okej att känna så. Du kan längta efter ditt barn och samtidigt tycka att det är väldigt svårt att vara gravid. Båda känslorna kan finnas samtidigt.

Om du mår dåligt känslomässigt, prata gärna med din barnmorska eller någon annan inom vården. Stöd från partner, familj, vänner eller andra som har erfarenhet av HG kan också göra stor skillnad.

När ska du söka vård?

Kontakta din barnmorska, vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du inte får behålla mat eller dryck eller om du går ner i vikt. Vid extremt graviditetsillamående kan du behöva sjukhusvård och dropp.

Sök också vård om du får tecken på uttorkning, till exempel:

  • Stark törst eller torr mun
  • Yrsel eller uttalad svaghet
  • Att du kissar betydligt mindre än vanligt
  • Mörkfärgad urin

Om du får andra symtom som kraftig buksmärta, hög feber, svår huvudvärk, synförändringar eller blod i kräkningen bör du också kontakta vården för bedömning.

Ring 1177 om du är osäker på hur snabbt du behöver söka vård eller vart du ska vända dig.

Pregnant woman feeling isolated and overwhelmed by hyperemesis gravidarum

Avslutande tankar

Hyperemesis gravidarum kan vara en mycket tuff del av graviditeten. Det påverkar inte bara kroppen, utan kan också påverka hur du mår känslomässigt, dina relationer och bilden av hur graviditeten skulle bli.

Men du ska inte behöva hantera det på egen hand. Det finns stöd och behandling att få.

Vissa graviditeter fylls av energi och förväntan. Andra handlar mer om att ta sig igenom en timme i taget. Båda upplevelserna är lika verkliga och förtjänar samma omtanke och stöd.

Vanliga frågor och svar

Vad är hyperemesis gravidarum?

Hyperemesis gravidarum, eller extremt graviditetsillamående, innebär att du mår mycket illa och kräks så mycket att du kan bli uttorkad, få svårt att äta och dricka och gå ner i vikt. I svårare fall kan du behöva läkemedel, dropp eller vård på sjukhus.

Vad är skillnaden mellan vanligt graviditetsillamående och hyperemesis gravidarum?

Vanligt graviditetsillamående är mycket vanligt och går oftast över omkring graviditetsvecka 20. Vid hyperemesis gravidarum är illamåendet betydligt kraftigare och du kan kräkas så mycket att det blir svårt att få i dig mat och dryck och du riskerar att bli uttorkad.

Vilken behandling finns vid hyperemesis gravidarum?

Det finns läkemedel som kan hjälpa mot illamående och kräkningar. Vilken behandling som passar beror på dina symtom och din situation. Vid svårare besvär kan du behöva få vätska och näring via dropp på sjukhus. Prata alltid med läkare, barnmorska eller apotekspersonal om läkemedel under graviditeten.

Kan mat eller andra knep hjälpa vid hyperemesis gravidarum?

För vissa kan små och täta måltider göra illamåendet något lättare. Det kan också hjälpa att undvika fet och starkt kryddad mat, dricka ordentligt och prova akupressurarmband. De här råden ersätter däremot inte medicinsk behandling om du har extremt graviditetsillamående.

Kan hyperemesis gravidarum förebyggas?

Det finns inget säkert sätt att förebygga hyperemesis gravidarum. Om du har haft svåra besvär under en tidigare graviditet kan det vara bra att berätta det tidigt för din barnmorska och söka hjälp om symtomen börjar bli svåra.

När ska jag söka vård för hyperemesis gravidarum?

Kontakta barnmorskemottagning, vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du inte får behålla mat eller dryck eller om du går ner i vikt. Tecken på uttorkning kan vara stark törst, yrsel, att du kissar mindre än vanligt och mörk urin.

Är hyperemesis gravidarum en högriskgraviditet?

Inte nödvändigtvis. Extremt graviditetsillamående kan kräva tätare vårdkontakt och behandling, men hur graviditeten följs upp beror på hur svåra besvären är och hur du mår. Vid kraftiga besvär kan sjukhusvård behövas.

Kan hyperemesis gravidarum skada barnet?

Illamående och kräkningar under graviditeten påverkar vanligtvis inte barnet negativt. Vid extremt graviditetsillamående är det ändå viktigt att få behandling om du blir uttorkad eller har svårt att få i dig tillräckligt med näring.

Hur länge varar hyperemesis gravidarum?

För många lättar besvären omkring graviditetsvecka 20. För vissa fortsätter illamåendet längre, och några mår illa under hela graviditeten

av Lola&Lykke Team

Observera

Informationen i den här artikeln är avsedd som allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling från kvalificerad vårdpersonal. Varje graviditet, återhämtning och matningsresa ser olika ut. Om du har frågor eller oro kring din egen eller ditt barns hälsa, eller kring symtom som nämns i våra bloggar, rekommenderar vi att du kontaktar läkare, barnmorska eller annan vårdpersonal innan du gör förändringar i dina vårdrutiner.