Oavsett om du förbereder dig för att amma för första gången eller har ammat i flera månader och söker svar, har du kommit rätt. Den här sidan tar upp några av de vanligaste frågorna om amning – från att komma igång och bygga upp mjölkproduktionen till pumpning, mat, resor och att återgå till jobbet.
Om du har en specifik amningsutmaning kan du också besöka vår guide Amning – utmaningar: vanliga problem och hur du hanterar dem för praktiska råd om smärta, problem med sugtag, klusteramning och mer.
Hoppa direkt till det du behöver:
Besvarat av Ann Bacon, leg. sjuksköterska och ordförande i WGH rådgivande kommitté
Amning lyfts ofta fram som det självklara valet när man ska mata sitt barn. Men i verkligheten fungerar det inte alltid så enkelt för alla. Kanske producerar du inte tillräckligt med mjölk, kanske har barnet svårt att få ett bra tag, eller så har du kommit fram till att amning inte är rätt val för dig. Och vet du vad? Det är helt okej. Det viktigaste är att ditt barn får näring, närhet och omsorg.
Att amma eller inte amma är ett personligt beslut. Om du väljer att flaskmata finns modersmjölksersättning som är framtagen för att ge barnet den näring det behöver för att växa och utvecklas. Om du är osäker på vilken ersättning du ska välja kan du prata med BVC, barnmorska eller vården.
Oavsett om du planerar att amma eller inte kan mjölken rinna till några dagar efter förlossningen. Då kan brösten kännas fulla, spända och hårda. Om du inte vill amma kan du lindra obehaget med en stadig, bekväm bh och kalla omslag korta stunder. Undvik att stimulera brösten mer än nödvändigt, eftersom det kan signalera till kroppen att fortsätta producera mjölk. Om du har mycket ont, får feber eller märker röda och ömma områden på bröstet bör du kontakta vården.
För många blir flaskmatning ett tryggt och fungerande alternativ. Det gör också att fler personer kan vara delaktiga i matningen, till exempel en partner, mor- eller farförälder, vilket kan ge dig avlastning och samtidigt skapa fina stunder av närhet.
Ersättning behöver inte heller vara allt eller inget. Vissa väljer delamning, alltså att amma och flaskmata parallellt. Det kan vara ett sätt att minska pressen, få mer flexibilitet eller låta andra hjälpa till med matningen. Om du funderar på detta kan våra tips om delamning vara hjälpsamma.
Om du vill amma men tycker att det är svårare än du trodde, försök att inte skuldbelägga dig själv. Du är inte ensam, och det finns stöd att få. BVC, amningsmottagning, barnmorska eller amningsrådgivare kan hjälpa dig att hitta lösningar som fungerar för dig och ditt barn.
Och om du känner dig nervös, ledsen eller orolig kring amningen är det också vanligt. Många har känt likadant. Ta ett steg i taget och kom ihåg att din relation till ditt barn inte avgörs av hur barnet matas.
Oavsett om du ammar, flaskmatar eller kombinerar båda är det viktigaste att ditt barn blir mätt och att du känner dig trygg i ditt beslut. Vårt team av hälsoexperter finns här för att stötta dig med råd kring amning, flaskmatning och tiden efter förlossningen.
Eftersom det inte går att se exakt hur mycket mjölk barnet får i sig vid bröstet är det vanligt att känna sig osäker. Men det finns flera tecken som kan hjälpa dig att bedöma om din bebis får i sig tillräckligt.
Titta på blöjorna
Under de första dagarna ökar antalet våta blöjor gradvis. Efter ungefär dag 5–6 har de flesta nyfödda flera våta blöjor per dygn. Bajset förändras också under den första veckan, från mörkt mekonium till grönare och sedan gulare avföring. Hur ofta barnet bajsar kan variera, men blöjorna ger ofta en bra bild av om barnet får i sig mjölk.
Lyssna efter sväljningar
När barnet har ett bra tag om bröstet kan du försöka titta och lyssna efter sväljningar. Om det är svårt att se själv kan du be en partner eller annan person nära dig att titta. Att höra eller se att barnet sväljer är ett gott tecken på att mjölken kommer fram.
Följ viktuppgången
BVC följer barnets vikt och tillväxtkurva. Det är ett av de viktigaste sätten att bedöma om barnet får i sig tillräckligt över tid. Det är vanligt att nyfödda går ner lite i vikt de första dagarna, men sedan ska vikten börja vända upp igen. Om viktuppgången inte är som förväntat kan BVC hjälpa dig att ta reda på varför och ge stöd.
Var uppmärksam på barnets beteende
Gråt är normalt, men om barnet verkar väldigt slött, har svårt att få tag, inte verkar nöjt efter amning eller vill amma nästan konstant utan att verka svälja, är det bra att be om hjälp. BVC, en barnmorska, amningsmottagning eller amningsrådgivare kan bedöma sugtag, amningsteknik och om barnet får i sig tillräckligt.
Det är också viktigt att du som ammar får tillräckligt med mat, vätska och vila när det går. Amning kräver energi, och kroppen behöver näring för att kunna återhämta sig och producera mjölk.
Tips: Vissa livsmedel, ibland kallade galaktagoger, sägs kunna stötta mjölkproduktionen, till exempel havre, öljäst och bockhornsklöver. Effekten varierar och de ersätter inte tät amning, bra sugtag och rätt stöd. Prata gärna med BVC, amningsmottagning eller amningsrådgivare om du vill ha hjälp att öka mjölkproduktionen.
Besvarat av Ann Bacon, leg. sjuksköterska och ordförande i WGH:s rådgivande kommitté
Att följa barnets signaler är ofta det bästa sättet att avgöra när barnet är hungrigt. Nyfödda behöver sällan ett strikt schema, utan visar vanligtvis själva när de vill äta.
Vanliga hungersignaler är att barnet:
Gråt är ofta en sen hungersignal. Försök gärna erbjuda bröstet innan barnet blir så hungrigt att det börjar gråta.
Nyfödda har små magar och behöver äta ofta. De flesta vill amma ungefär varannan till var tredje timme, eller cirka 8–12 gånger per dygn. Vissa vill amma ännu oftare, särskilt under perioder av tillväxt eller klusteramning.
Under de första veckorna är det oftast bäst att amma fritt och följa barnets signaler i stället för att hålla sig till ett strikt schema. När barnet blir äldre brukar ett mer förutsägbart mönster växa fram av sig självt.
Under de första dagarna kan du behöva väcka barnet försiktigt om det sover länge mellan målen, särskilt innan mjölkproduktionen är etablerad och innan barnet har börjat gå upp i vikt som förväntat. BVC eller barnmorska kan ge råd utifrån just ditt barns vikt, ålder och allmäntillstånd.
När amningen fungerar och barnet går upp i vikt som det ska vaknar de flesta bebisar själva när de är hungriga.
Ammade barn kan vilja äta ofta eftersom bröstmjölk är lättsmält. Mjölkens sammansättning förändras också under amningen. I början av amningen är mjölken ofta tunnare och mer törstsläckande, medan mjölken senare under amningen innehåller mer fett och är mer mättande.
Barn som är födda för tidigt, är små vid födseln eller har särskilda medicinska behov kan behöva en mer individuell matningsplan. Prata med BVC, barnmorska eller läkare om du är osäker.
Matningsstunden kan också bli en stund av närhet och vila. Amning frigör hormoner som oxytocin och prolaktin, som kan bidra till lugn och anknytning. Men oavsett om du ammar, flaskmatar eller kombinerar båda kan matningen vara en fin stund för kontakt med ditt barn. Barnet använder alla sina sinnen – känner din doft, hör din röst, ser ditt ansikte och känner din närhet.
Tips: I Sverige rekommenderas bröstmjölk eller modersmjölksersättning som barnets huvudsakliga näring under de första sex månaderna. Små smakprov kan tidigast ges från fyra månaders ålder om barnet visar intresse, men mat introduceras mer aktivt omkring sex månader.
De första dagarna och veckorna är viktiga för att få igång amningen och etablera mjölkproduktionen. Det kan också vara en intensiv och utmanande period, så försök att ta det steg för steg.
Om det är möjligt är det bra att börja med hud-mot-hud-kontakt så snart som möjligt efter födseln. Det hjälper barnet att komma nära, känna din doft och hitta bröstet i sin egen takt. Många barn visar tidiga sug- och söksignaler redan under den första tiden efter förlossningen.
Ett bra tag är grunden för en mer fungerande och bekväm amning. Håll barnet nära, mage mot mage, och låt barnet komma till bröstet snarare än att du lutar dig framåt. Barnet bör gapa stort och få in både bröstvårtan och en del av vårtgården i munnen. Det kan kännas som ett tydligt drag, men det ska inte göra skarpt ont. Om det gör ont kan du försiktigt bryta suget med ett finger i mungipan och försöka igen.
De första dagarna producerar du råmjölk – en tjock, näringsrik första mjölk som är rik på antikroppar. Mängderna är små, men anpassade efter det nyfödda barnets behov. Mjölken brukar sedan rinna till efter några dagar, ofta omkring dag två till fyra.
Amma fritt och följ barnets signaler snarare än klockan. Många nyfödda vill amma 8–12 gånger per dygn eller mer. Om barnet är mycket sömnigt, har svårt att suga eller inte går upp i vikt som förväntat kan du behöva extra stöd från barnmorska, BB, BVC eller amningsmottagning.
Läs mer: När blir amning lättare? Tips för nyblivna mammor
Att kombinera amning och pumpning kan ge mer flexibilitet, samtidigt som det hjälper till att stimulera mjölkproduktionen. Kroppen producerar mjölk efter efterfrågan, vilket innebär att ju oftare brösten stimuleras genom amning eller pumpning, desto mer signal får kroppen att producera mjölk.
En bra start kan vara att amma först och sedan pumpa en kort stund efteråt, särskilt om du vill öka produktionen eller bygga upp ett litet lager. Morgonen fungerar ofta bra för pumpning eftersom många har lite mer mjölk då.
Om du ska börja jobba igen kan det vara skönt att börja pumpa några veckor i förväg, så att både du och barnet hinner vänja er vid rutinen. Du kan till exempel lägga till ett pumpningstillfälle per dag. En bärbar bröstpump, som Lola&Lykke Bloome, kan göra det enklare att pumpa på jobbet eller när du är på språng.
Om du vill öka mjölkproduktionen kan du också prova så kallad power pumping, där du pumpar i intervaller under ungefär en timme för att efterlikna klusteramning. Bröstmassage före och under amning eller pumpning kan också hjälpa mjölken att rinna lättare.
Läs mer: Skapa ett hållbart schema för delamning
Om du upplever att mjölkproduktionen är låg är det viktigaste oftast att öka stimulansen. Amma eller pumpa oftare, eftersom kroppen producerar mjölk utifrån hur mycket brösten stimuleras och töms. Försök att inte hoppa över amningar eller pumpningar om du vill öka produktionen.
Det hjälper också att dricka ordentligt, äta tillräckligt och vila när det går. Amning kräver extra energi, och kroppen behöver näring för både återhämtning och mjölkproduktion.
Vissa livsmedel och örter, ibland kallade galaktagoger, sägs kunna stötta mjölkproduktionen. Exempel är havre, fänkål, linfrö, mandel, gröna bladgrönsaker och vitlök. Även amningsteer eller produkter med örter som bockhornsklöver förekommer, men effekten varierar och de passar inte alla. Prata gärna med BVC, barnmorska eller amningsmottagning innan du använder örttillskott eller amningsprodukter.
Bröstmassage före och under amning eller pumpning kan också hjälpa utdrivningsreflexen, särskilt i kombination med värme.
Läs mer: Få koll på mjölkproduktionen: Vad är "normalt?"
Nyfödda har små magar och behöver äta ofta – vanligtvis ungefär varannan till var tredje timme, eller 8–12 gånger per dygn. I stället för att följa ett strikt schema är det oftast bäst att amma fritt och följa barnets signaler, till exempel att barnet söker efter bröstet, suger på händerna eller smackar med munnen. Gråt är en sen hungersignal, så försök gärna erbjuda bröstet innan barnet blir så hungrigt.
Hur länge en amning tar varierar. Vissa barn ammar snabbt och effektivt, medan andra behöver längre tid. Låt barnet amma klart på det ena bröstet innan du erbjuder det andra, eftersom mjölken mot slutet av amningen ofta är fetare och mer mättande.
När barnet blir äldre brukar amningen gradvis bli mer förutsägbar. Under tillväxtperioder, till exempel runt sex veckor, kan barnet tillfälligt vilja amma oftare. Det är helt normalt och brukar gå över.
När du ammar behöver kroppen extra energi och näring. Det viktigaste är att äta tillräckligt och varierat, med mat som ger både energi och byggstenar för återhämtning och mjölkproduktion.
Fokusera gärna på näringsrik mat som grönsaker, frukt, fullkorn, proteinrika livsmedel, hälsosamma fetter och kalciumrika livsmedel. Det kan till exempel vara fisk, ägg, baljväxter, nötter, frön, mejeriprodukter eller berikade växtbaserade alternativ.
Näringsämnen som kan vara extra viktiga under amning är bland annat D-vitamin, B12, omega-3, järn, kalcium och folat. Om du äter växtbaserat eller har en mer begränsad kost kan det vara bra att prata med BVC, barnmorska eller vården om eventuella tillskott.
Det finns också några saker att vara uppmärksam på. Begränsa gärna koffein om du märker att barnet påverkas, och var försiktig med alkohol. Välj fisk enligt Livsmedelsverkets råd, eftersom vissa fiskar kan innehålla högre halter miljögifter eller kvicksilver.
Läs mer:
Sambandet mellan kost och bröstmjölkens kvalitet
Kolik och livsmedel att undvika under amning
Ja, absolut. Ett kejsarsnitt hindrar dig inte från att amma. I de flesta fall kan du börja amma eller ha hud-mot-hud-kontakt med barnet så snart det är möjligt efter förlossningen, beroende på hur du och barnet mår.
Vissa som fött med kejsarsnitt upplever att mjölken rinner till lite senare, eller att det är svårare att hitta bekväma amningspositioner medan snittet läker. Sidliggande amning eller fotbollsgrepp kan vara sköna alternativ eftersom de minskar trycket mot magen och ärret.
Om du och barnet behöver vara åtskilda, eller om mjölken tar tid att komma igång, kan handmjölkning av råmjölk eller pumpning hjälpa till att stimulera mjölkproduktionen. Be gärna barnmorska, BB-personal eller amningsmottagning om stöd redan från början.
Läs mer: Kosttips för återhämtning efter ett kejsarsnitt
Ja, många fortsätter att amma eller pumpa när de börjar arbeta igen. Det viktigaste är att planera i god tid och hitta en lösning som fungerar både för dig, barnet och din arbetsdag.
Innan du börjar jobba kan det vara bra att vänja barnet vid flaska eller kopp, om någon annan ska ge utpumpad mjölk. Du kan också börja pumpa lite i förväg för att bygga upp ett mindre lager i frysen.
Prata gärna med din arbetsgivare i god tid om vilka praktiska möjligheter som finns för att pumpa under arbetsdagen, till exempel en avskild plats, tillgång till kylförvaring och pauser som fungerar med ditt schema. I Sverige finns regler som skyddar gravida och ammande arbetstagare vid risker i arbetsmiljön, och arbetsgivaren behöver kunna göra en bedömning av arbetsmiljön om det behövs.
På jobbet kan du försöka pumpa ungefär så ofta som barnet annars skulle ha ätit, eller så ofta som fungerar för dig. En bärbar bröstpump, som Lola&Lykke Bloome, kan göra det enklare att pumpa under en arbetsdag, eftersom den sitter diskret i BH:n utan slangar eller sladdar.
Du kan också fortsätta amma när ni är tillsammans, till exempel på morgonen, kvällen och helgerna. Det kan hjälpa till att bibehålla mjölkproduktionen och ge en fin stund av närhet.
Läs mer: En guide till ammande mammor som börjar jobba igen
Bröstmjölken förlorar inte sitt värde efter sex månader. Den fortsätter att bidra med näring, antikroppar och närhet även när barnet börjar äta annan mat.
Från omkring sex månaders ålder börjar barnet stegvis introduceras för mat, men bröstmjölk eller modersmjölksersättning fortsätter att vara en viktig del av näringen under hela det första året. Amning kan också fortsätta längre än så, så länge det fungerar och känns bra för både dig och barnet.
Efter sex månader kompletterar bröstmjölken maten snarare än ersätter den. Den kan fortsätta att stötta barnets immunförsvar, utveckling och trygghet. För den som ammar kan fortsatt amning också ha hälsofördelar, bland annat kopplat till minskad risk för vissa sjukdomar.
Att resa med bröstmjölk går ofta bra med lite planering. Om du ska flyga är det klokt att kontrollera flygbolagets och flygplatsens regler i förväg, eftersom rutiner för vätskor och transport av bröstmjölk kan skilja sig mellan länder och flygplatser.
Om du behöver pumpa på resan kan en manuell bröstpump vara ett praktiskt alternativ eftersom den inte kräver batteri eller eluttag. Lola&Lykke Manuell bröstpump är kompatibel med våra mjölkförvaringspåsar, så att du kan pumpa direkt i påsen och minska risken för spill.
Våra bröstmjölksförvaringspåsar är också kompatibla med Lola&Lykke Smart elektrisk bröstpump. Det gör det enkelt att använda samma system hemma och på språng. Du kan även fästa en napp direkt på påsen för matning, så att mjölken inte behöver hällas över till flaska.
Förvara mjölken kallt under resan, till exempel i en isolerad kylväska med kylklampar. Kontrollera gärna aktuella råd för hur länge bröstmjölk kan förvaras kyld eller fryst, särskilt om du ska resa långt.
av Lola&Lykke Team
Informationen i den här artikeln är avsedd som allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling från kvalificerad vårdpersonal. Varje graviditet, återhämtning och matningsresa ser olika ut. Om du har frågor eller oro kring din egen eller ditt barns hälsa, eller kring symtom som nämns i våra bloggar, rekommenderar vi att du kontaktar läkare, barnmorska eller annan vårdpersonal innan du gör förändringar i dina vårdrutiner.
