Amning går inte alltid smidigt, och det är helt normalt. Den här sidan samlar svar på några av de vanligaste amningsutmaningarna, från smärta och problem med sugtag till klusteramning, oro för mjölkproduktionen och amning på offentliga platser. Oavsett om du är mitt i det just nu eller vill förbereda dig hoppas vi att du hittar ärliga, praktiska och lugnande svar här.
Letar du efter mer allmänna amningsråd? Besök vår FAQ om amning: Allt du behöver veta för svar om att komma igång, mjölkproduktion, pumpning och mycket mer.
Hoppa direkt till det du behöver:
Amning beskrivs ofta som något vackert, naturligt och självklart mellan mamma och barn. Verkligheten? Den är inte alltid så enkel. Amning kan vara kladdigt, frustrerande och ibland riktigt utmanande. Om du tycker att det är svårt, börja med att ta ett djupt andetag. Du är inte ensam. Många nyblivna mammor kämpar med amningen, och det är helt okej att be om hjälp.
Det kan finnas många orsaker till att amningen inte fungerar som du hade tänkt. Kanske får bebisen inte riktigt tag om bröstet, kanske gör det ont, eller så känns mjölkproduktionen låg. Du kanske har såriga bröstvårtor, mjölkstockning eller oro för om barnet får i sig tillräckligt. Men inget av detta gör dig till en sämre mamma. Varje mamma och bebis är unik, och det är varje amningsresa också.
Ofta kan det hjälpa att gå tillbaka till grunderna: sugtag, positionering och lugn. Små justeringar kan göra stor skillnad. Vi kan också tipsa om denna video, om än lite äldre och på engelska, som går igenom hur ett bra sugtag kan se ut och vilka amningspositioner som kan vara värda att prova.
När det känns tufft är det viktigt att söka stöd. Du kan vända dig till din barnmorska, BVC, amningsmottagning, amningsrådgivare eller någon i din närhet som du känner förtroende för. Att be om hjälp är inte ett tecken på att du misslyckas, utan ett sätt att ta hand om både dig själv och ditt barn.
På Lola&Lykke vet vi hur utmanande amning kan vara – och vi förstår hur mycket stöd kan betyda. Du kan kolla inamningskategorin i våra Mamma-manualer för att ta del avhjälpsamma artiklar med praktiska tips, expertråd och personliga berättelser från andra mammor som varit där du är. Oavsett om du vill öka mjölkproduktionen, lindra ömma bröstvårtor eller bara få lite uppmuntran finns vi här för dig.
Vill du ha mer personligt stöd? Då finns våra rådgivare för dig. Vi erbjuder en trygg plats fri från dömande där du kan ställa frågor och få kostnadsfri vägledning, så att du kan känna dig tryggare, starkare och mer stöttad i din föräldraroll. Kom ihåg: varje amningsresa är unik, och det är helt okej att hitta din egen väg.
Läs mer:
Besvarat av Ann Bacon, legitimerad sjuksköterska och ordförande i WGH:s rådgivande kommitté
Du kanske har hört att amning är “enkelt” och att bebisen “vet precis vad den ska göra”. Men så är det inte alltid. För många tar det tid att få amningen att fungera, och under de första två veckorna kan bröstvårtorna bli både såriga och mycket ömma.
En del av obehaget kan lindras genom att se till att bebisen får ett bra sugtag. Det innebär att barnet ligger nära bröstet, till exempel i klassisk amningsposition, fotbollsgrepp eller sidliggande position, och att barnet gapar stort innan det får tag om bröstet. När barnet väl suger bör tungan ligga nedåt, läpparna vara utåtvikta och både bröstvårtan och en del av vårtgården vara långt in i barnets mun.
Låter enkelt? I praktiken är det ofta mycket att få till samtidigt. Alla bebisar vet inte heller instinktivt hur de ska suga effektivt, utan kan behöva lite hjälp.
Efter förlossningen kan barnmorska, vårdpersonal eller amningsrådgivare hjälpa dig att hitta en bra position och ett bättre sugtag. Det kan minska risken för sår och ömma punkter på bröstvårtorna. Samtidigt är viss ömhet vanligt i början. Bröstvårtorna är helt enkelt inte vana vid att ammas många gånger per dygn, och det kan ta en liten stund för kroppen att vänja sig.
Under tiden kan det hjälpa att lufta brösten korta stunder varje dag. Du kan också handmjölka några droppar bröstmjölk, stryka dem försiktigt över bröstvårtorna och låta lufttorka. Bröstmjölk innehåller ämnen som kan kännas lindrande och stödja hudens återhämtning. Bröstvårtssalva, som lanolinsalva, kan också vara mjukgörande och lugnande vid ömma bröstvårtor och behöver vanligtvis inte tvättas bort före amning.
Spända eller överfyllda bröst kan också göra ont. Ibland producerar brösten mer mjölk än barnet hinner äta. Det kan kännas lockande att pumpa ut mycket mjölk för att lätta på trycket, men det kan signalera till kroppen att producera ännu mer. Prova i stället att försiktigt massera bröstet, gärna i en varm dusch, och handmjölka lite för att lätta på trycket och mjuka upp bröstet.
Att amma regelbundet kan också hjälpa kroppen att hitta en bättre balans. Om du får feber, känner dig sjuk eller ser ett varmt, rött och ömt område på bröstet bör du kontakta barnmorska, BVC, amningsmottagning eller vården för råd.
Ömma bröstvårtor och spända bröst kan vara en tuff del av amningsstarten, men för många är det övergående. Med tålamod, stöd och rätt hjälp kan amningen ofta bli både lättare och mer bekväm.
Tips: Packa gärna ner bröstvårtssalva, t.ex. lanolinsalva, i BB-väskan, så har du den nära till hands redan från början.
Vissa ammande mammor har svårt att få ut mjölk med pump, och det behöver inte betyda att mjölkproduktionen är låg. Bebisen kan ibland få ut mjölk mer effektivt än en pump – men om sugtaget inte fungerar optimalt kan det påverka både amningen och stimuleringen av mjölkproduktionen.
Om din bebis till exempel har ett stramt tungband, eller om sugtaget känns svagt eller ytligt, kan det vara bra att få amningen bedömd av någon med särskild kunskap om amning. Det finns ofta mycket att göra, så försök att inte tänka att det är kört.
I den här videon får du en sammanfattning av bra sugtag och olika amningspositioner som du kanske redan har provat eller funderat på.
Platta bröstvårtor är oftast inget hinder för amning, men de kan göra amningen lite svårare i början. En amningsnapp kan ibland vara hjälpsam, men det är bra att använda den med stöd från barnmorska, BVC eller amningsmottagning så att barnet fortsätter få i sig tillräckligt och bröstet stimuleras ordentligt.
Det viktigaste är att få stöd av någon som kan titta på amningen, bebisens sugtag och hur barnet får i sig mjölk. I Sverige kan du vända dig till BVC, barnmorskemottagning, amningsmottagning eller en amningsrådgivare. Det finns också IBCLC-certifierade amningsrådgivare som är specialiserade på mer komplexa amningsproblem.
Om barnet har svårt med tungan eller verkar spänt i kroppen kan det också vara värt att ta upp detta med BVC, barnläkare eller annan vårdpersonal. Ibland kan barnet behöva bedömas vidare, särskilt om sugtaget, viktuppgången eller matningen påverkas.
Om barnet får både bröstmjölk och ersättning är det helt okej. Berätta bara det för den som hjälper dig med amningen, eftersom det påverkar vilken plan som passar bäst. Om målet är att öka mjölkproduktionen kan du få individuella råd om hur du gradvis kan stimulera brösten mer, amma oftare eller justera mängden ersättning på ett tryggt sätt.
Bröststorleken avgör inte om du kan amma eller producera mjölk. Mjölkproduktionen styrs framför allt av körtelvävnad, medan bröststorleken till stor del beror på fettvävnad. Många med små bröst ammar utan problem.
Samtidigt är det vanligt att tvivla på sig själv, särskilt som förstagångsmamma. Om du är orolig för mjölkproduktionen, barnets viktuppgång eller sugtaget kan BVC, barnmorska, amningsmottagning eller amningsrådgivare hjälpa dig att bedöma situationen. Precis som vid all amning är sugtag, positionering och barnets effektivitet vid bröstet viktigare än bröststorleken.
Amningsstunder kan pågå i 20 minuter eller mer, flera gånger om dagen och natten. Därför spelar hållningen större roll än många tror. En vanlig orsak till smärta i rygg, nacke och axlar är att du håller upp barnet med kroppen i stället för att låta kuddar, armstöd eller annan avlastning göra jobbet. Det är också vanligt att böja sig fram mot barnet i stället för att föra barnet till bröstet.
Några saker som kan hjälpa:
Använd gärna en amningskudde eller vanliga kuddar så att barnet får stöd och du slipper bära hela vikten med armarna. Byt position regelbundet – till exempel mellan att sitta upprätt, luta dig bakåt och ligga på sidan. När du sitter, välj gärna en stol eller soffa med bra ryggstöd och försök att inte titta ner på barnet under hela matningen, eftersom det lätt spänner nacke och övre rygg. För vissa kan amning i bärsjal också avlasta armar och axlar.
En enkel andningsövning kan också hjälpa kroppen att släppa spänningar under amningen: andas in i fyra sekunder, håll andan i fyra sekunder, andas ut i fyra sekunder och håll igen i fyra sekunder. Upprepa några gånger för att lugna kroppen och minska spänningar.
Läs mer: 8 tips för att lindra ryggsmärta under amning (engelska)
Att bebisen gråter vid bröstet kan kännas stressande, men det beror ofta på något som går att justera. Vanliga orsaker kan vara att mjölken rinner till för långsamt eller för snabbt. Om flödet är långsamt kan barnet bli frustrerat, och om det är väldigt snabbt kan barnet ha svårt att hinna med och släppa taget.
Ett grunt sugtag kan också göra att barnet inte får ut mjölken effektivt, vilket kan leda till frustration. Gas i magen eller behov av att rapa mitt under matningen är en annan vanlig orsak. Vissa bebisar blir också mer oroliga vid bröstet under perioder av klusteramning eller tillväxt, när de vill amma oftare än vanligt.
Prova att rapa barnet mitt i amningen, justera sugtaget och testa olika amningspositioner. Om mjölken rinner väldigt snabbt kan en mer tillbakalutad amningsposition hjälpa, eftersom gravitationen kan göra flödet lugnare.
Om gråten vid bröstet fortsätter, om barnet verkar missnöjt efter matning eller om viktuppgången inte är som förväntat, prata med BVC, barnmorska, amningsmottagning eller amningsrådgivare.
En bebis som vägrar bröstet eller verkar ointresserad är vanligare än man kan tro. Det kallas ibland amningsstrejk och kan hända i olika åldrar. Oftast är det tillfälligt.
Vanliga orsaker kan vara tandsprickning, sjukdom, att mjölken smakar lite annorlunda, till exempel på grund av hormoner eller mens, eller att barnet är inne i en mer nyfiken och lättdistraherad period.
En amningsstrejk betyder inte automatiskt att barnet är redo att sluta amma. Många barn hittar tillbaka till bröstet efter några dagar. För att hjälpa barnet kan du prova att amma i ett lugnt och dämpat rum med få distraktioner, erbjuda bröstet när barnet är sömnigt och ha mycket hud-mot-hud-kontakt.
Om barnet verkar sjukt, inte går upp i vikt som förväntat eller kissar färre blöjor än vanligt bör du kontakta BVC, amningsmottagning eller vården för råd.
Klusteramning innebär att bebisen vill amma mycket oftare än vanligt under en period – ibland nästan hela tiden under flera timmar. Det är vanligt vid tillväxtperioder och kan till exempel ske runt två till tre veckor, sex veckor, tre månader och sex månader, även om det varierar från barn till barn.
Det kan kännas utmattande och få dig att undra om mjölkproduktionen är för låg. Men ofta är klusteramning barnets sätt att stimulera brösten att producera mer mjölk för att möta ett ökat behov.
Tecken på klusteramning kan vara att barnet vill amma väldigt ofta, verkar oroligt eller gnälligt och vill tillbaka till bröstet kort efter en amning.
Det bästa är oftast att amma fritt och låta barnet styra så mycket som möjligt. Försök att vila när du kan, dricka ordentligt och ta emot hjälp med mat, hushåll och annat runt omkring. Undvik att ge ersättning enbart på grund av klusteramning om du vill fortsätta helamma, eftersom det kan påverka mjölkproduktionen. Om du är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt, kontakta BVC, amningsmottagning eller barnmorska för stöd.
Klusteramning är intensivt, men oftast tillfälligt. För många går det över inom några dagar.
Läs mer: Klusteramning: Vad det är och bästa tipsen för att klara det
I Sverige har du rätt att amma på offentliga platser, till exempel på caféer, restauranger, i kollektivtrafiken eller utomhus. Du ska inte behöva gömma dig eller täcka dig om du inte själv vill.
Om det känns ovant eller nervöst i början kan några enkla saker hjälpa. Öva gärna hemma först, till exempel framför en spegel, så att du ser hur amningen faktiskt ser ut. Välj kläder som gör det enkelt att amma, till exempel en amningstopp eller en tröja som går lätt att dra upp. Om du vill kan du använda en tunn filt eller muslinfilt för mer avskildhet, men det är helt ditt val.
I början kan det också kännas skönt att hitta en lugnare plats, särskilt medan du och bebisen fortfarande lär er amningen tillsammans. Ju mer du gör det, desto mer naturligt brukar det kännas.
Läs mer: Rädd för att börja amma? Låt oss prata om det (engelska)
Bröstmassage före och under amning eller pumpning kan hjälpa till att stimulera mjölkflödet, lindra spända bröst och förebygga besvär som mjölkstockning.
Innan du ammar eller pumpar kan du massera bröstet med mjuka, cirkulära rörelser från bröstets yttre delar in mot bröstvårtan. En varm dusch eller varm kompress innan kan göra det lättare. När du pumpar kan du fortsätta massera försiktigt mot bröstvårtan för att hjälpa bröstet att tömmas bättre.
Om du känner en öm knöl eller misstänker mjölkstockning, var försiktig och undvik hård massage. Prova i stället lätt massage eller strykningar över området i riktning mot bröstvårtan medan barnet ammar eller när du pumpar. Barnets sug kan ofta hjälpa till att få mjölken att rinna lättare.
Regelbunden bröstmassage kan också göra det lättare att märka förändringar i bröstvävnaden, så det kan vara bra att göra det till en enkel del av din amningsrutin.
Läs mer: Så kan du öka din bröstmjölksproduktion
Att få igång mjölkproduktionen igen, även kallat relaktation, är möjligt men kräver ofta tid, tålamod och regelbunden stimulans. Ju oftare barnet ammar eller du pumpar, desto tydligare signal får kroppen att producera mjölk.
Börja med att erbjuda bröstet så ofta som möjligt, även om det bara kommer lite mjölk i början. Hud-mot-hud-kontakt kan också hjälpa till att stimulera de hormoner som behövs för amningen. Du kan även lägga till pumpning mellan amningarna för att öka stimulansen.
Se till att dricka ordentligt, äta tillräckligt och vila när det går. Det kan ta dagar eller veckor innan du märker en tydlig ökning, beroende på hur länge amningen har varit pausad.
En amningsmottagning, BVC eller amningsrådgivare kan hjälpa dig att lägga upp en plan som passar dig och ditt barn. Vissa upplever också att särskilda livsmedel eller örter, till exempel havre, bockhornsklöver eller fänkål, kan hjälpa, men effekten varierar och de ska inte ses som en lösning i sig. Tät amning, pumpning och rätt stöd är det viktigaste.
Barnets behov av bröstmjölk förändras när det växer, men det finns ingen exakt mängd som passar alla. Vissa bebisar äter ofta och lite åt gången, medan andra äter mer sällan men längre stunder.
Nyfödda vill ofta amma många gånger per dygn, ibland 8–12 gånger eller mer. Under de första dagarna får bebisen i sig små mängder råmjölk, men mängden ökar gradvis när mjölken rinner till. Efter de första veckorna hittar många bebisar ett mer förutsägbart mönster, men amningsfrekvensen kan fortfarande variera mycket.
Vid ungefär sex månaders ålder börjar många bebisar introduceras för små mängder mat, men bröstmjölk eller modersmjölksersättning fortsätter att vara en viktig del av näringen under hela det första året.
Det bästa sättet att veta om bebisen får i sig tillräckligt är att titta på helheten: att bebisen verkar pigg, kissar regelbundet, har våta blöjor och följer sin viktkurva. Om du är orolig för att bebisen inte får i sig tillräckligt, prata med BVC, barnmorska eller amningsmottagning.
av Lola&Lykke Team
Informationen i den här artikeln är avsedd som allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling från kvalificerad vårdpersonal. Varje graviditet, återhämtning och matningsresa ser olika ut. Om du har frågor eller oro kring din egen eller ditt barns hälsa, eller kring symtom som nämns i våra bloggar, rekommenderar vi att du kontaktar läkare, barnmorska eller annan vårdpersonal innan du gör förändringar i dina vårdrutiner.
