Humörsvängningar postpartum: Förstå och hantera det som händer i kroppen

Tre dagar efter förlossningen kände jag en plötslig lust att gråta, skrika och tappa fattningen i ordets alla bemärkelser. Varför? Då visste jag inte att det jag upplevde var en del av de starka humörsvängningar som många kvinnor kan få efter förlossningen; en uppbyggnad av skuld och frustration som bubblade under ytan och ibland svämmade över.

Och så kom kommentarerna: ”Hon är bara trött” eller ”Du är överkänslig.” Ja, båda delvis sanna – men inget av det hjälpte. Det bekräftade inte det jag faktiskt kände.

Starka humörsvängningar efter förlossningen, med ilska inkluderat, är vanligt, men sällan något vi pratar öppet om. Därför är det så viktigt att nyblivna mammor får stöd, känner sig trygga i att uttrycka hur de mår och får hjälp att hantera alla de känslor som kan komma i svallvågorna efter att ha fött barn. Låt oss börja prata om det – på riktigt.

Vad innebär humörsvängningar efter förlossningen?

Känslor som ilska, irritation och sorg kan dyka upp plötsligt efter att man har fött barn. Det kan kännas som att de kommer från ingenstans, och även om det kan likna vanlig stress eller så kallad babyblues, är det inte riktigt samma sak.

Dessa typer av starka känslor kopplas ibland till förlossningsdepression, men också till ångest och hormonella förändringar efter graviditeten. Kroppen går igenom enorma hormonförändringar både före och efter förlossningen, och det kan ta tid att återfå balansen.

Det är viktigt att förstå att man kan uppleva starka känslor av ilska efter förlossningen utan att vara deprimerad. På samma sätt innebär en diagnos av förlossningsdepression inte att man nödvändigtvis också känner ilska. De två tillstånden kan förekomma var för sig, men också i kombination.

Förlossningsdepression visar sig ofta som sorg, skuld och isolering. Plötsliga utbrott av ilska som känns svåra att kontrollera kan däremot alltså vara ett tecken på något annat, men något som också behöver tas på allvar.

Varför pratar vi inte om det?

Den här typen av känslor är fortfarande tabu. Många drar sig för att säga att de känner sig arga – särskilt om det riktas mot barnet eller mot de som står en nära. I samhället finns en förväntan om att mammor alltid ska vara lugna, kärleksfulla och tålmodiga.

Men när vi börjar ifrågasätta idealet om den "perfekta mamman" och vågar prata om verkligheten bakom kulisserna, kan fler känna sig trygga i att vara ärliga med sina upplevelser.

Mamman Chelsea berättar om hur hon kämpade med starka känslor efter förlossningen och vad hon lärde sig om sig själv under den perioden. Hon är inte ensam – många nyblivna mammor känner samma sak men tror att de är ensamma om det.

Om du känner igen dig i det här, tveka inte att prata med en vårdgivare. Du behöver inte bära det själv, utan det finns hjälp och stöd att få.

Orsaker till humörsvängningar efter förlossningen

Det är lätt att tro att ilska eller irritation uppstår på grund av småsaker – som en hög med smutstvätt – men i själva verket handlar det ofta om underliggande orsaker. De känslomässiga svängningarna efter förlossningen har sin grund i de enorma fysiska och psykiska förändringar som kroppen och livet gått igenom sedan graviditeten började. Några vanliga orsaker inkluderar:

• Hormonella förändringar under graviditeten som plötsligt återgår efter förlossningen (t.ex. progesteronsänkningar)

• Har svårt att sova efter förlossningen på grund av att du matar eller lägger din nyfödda

• Fysisk återhämtning från graviditet och förlossning

• Att inse att din identitet förändras när du blir förälder

• Relationer blir ansträngda när ni navigerar på många nya, okända terränger tillsammans.

• Fysisk belastning på din kropp när du ammar

• Ouppfyllda förväntningar gör att du känner dig utan stöd

Vad är 5-5-5-regeln efter förlossningen?

Den här metoden pratar man inte alltför mycket om i Sverige, men är ett tankesätt som lägger grunden för att mammor ska kunna återhämta sig från förlossningen med sitt barn. Den uppmuntrar nyblivna mammor att prioritera vila och läkning under de första två veckorna med sin nyfödda, en tid då kroppen och sinnet behöver extra omsorg.

I huvudsak betyder 5-5-5-regeln efter förlossningen:

• 5 dagar i sängen

• 5 dagar på sängen

• 5 dagar runt sängen

I vissa kulturer ses detta som en självklar del av moderskapet: att ge mamman en skyddad period för att fokusera helt på läkning och anknytning till barnet. Under denna tid tar andra i familjen över hushållssysslor, matlagning och omvårdnad av äldre barn.

I verkligheten ser det annorlunda ut för många. Ni kanske stöter på utmaningar med föräldraledighet för både mamman och pappan, och inte alla har tillgång till ett starkt nätverk av stöd. Att vila så mycket kan också kännas isolerande eller psykiskt påfrestande för vissa, särskilt om man är ensam större delen av dagen.

Dessutom är det ur hälsosynpunkt viktigt att komma upp och röra på sig med bra stöd för att minska risken för exempelvis blodproppar. Lätt aktivitet, tillsammans med ett bra magstöd efter förlossningen, kan hjälpa både kropp och sinne.

Hur länge sitter humörsvängningar efter förlossningen i?

Ilska och känslomässiga svängningar är särskilt vanliga under den så kallade fjärde trimestern, alltså de första tre månaderna efter att barnet fötts, men de kan också komma och gå under upp till ett år. Det ser olika ut för varje individ.

Andra faktorer kan utlösa symtom inkluderar:

• Underliggande psykiska hälsotillstånd

• Brist på ett stödsystem

• Sömnbrist

• Hormonobalans

Enligt den australiska organisationen COPE är det fortfarande oklart hur många som drabbas, eftersom ilska och psykisk ohälsa efter förlossning ofta inte mäts eller rapporteras i screenings. Forskning visar dock att ilska ofta förekommer tillsammans med förlossningsdepression – men de är inte samma sak.

Ju tidigare du söker stöd, desto större chans att du mår bättre snabbare. Tidiga insatser, återhämtning och avlastning gör stor skillnad – och det är aldrig för tidigt att be om hjälp.

Strategier för att hantera humörsvängningar – och när du bör söka hjälp

Tänk tillbaka på en gång när du kände dig arg eller upprörd. Vad gjorde du? Vem pratade du med? Ofta är det våra närmaste som märker mest av våra känslor – även de vi inte själva förstår. Om du börjar känna igen tecken på stark ilska, frustration eller nedstämdhet efter förlossningen, tveka inte att vända dig till en vän, terapeut eller barnmorska med erfarenhet av förlossningspsykologi.

KBT-strategier

En vanlig behandlingsmetod för känslomässiga svängningar efter förlossning, inklusive ilska, är kognitiv beteendeterapi (KBT). Den hjälper dig att:

• Identifiera dina tankar

• Erkänna känslan utan att döma

• Släppa taget och bryta negativa mönster

Verktyg som andningsövningar, dagboksskrivande eller att prata öppet om svåra stunder kan hjälpa dig att upptäcka vad som triggar din ilska – och hur du kan hantera det annorlunda nästa gång.

Fysisk återhämtning och selfcare

Selfcare handlar inte bara om varma bad eller meditation. Det kan också innebära att göra vardagen enklare. Att strukturera om rutinerna med ditt barn så att du får mer vila och mindre stress är också en form av egenomsorg.

För många nyblivna mammor är amning och pumpning av bröstmjölk en stor källa till stress – särskilt vid problem som låg mjölkproduktion, svullna bröst eller om barnet har svårt att suga. Då kan hjälpmedel som en elektrisk bröstpump vara en stor avlastning.

Till exempel kan en pump som Lola&Lykkes smarta elektriska bröstpump hjälpa dig på följande sätt:

• Öka mjölkproduktionen

• Göra det lättare att mata med nappflaska om amningen är svår

• Mata ett barn som fötts för tidigt

• Låta en partner eller annan vårdgivare ta över matningen så att du får vila

• Lindra svullnad när mjölken rinner till

Att bara förenkla en liten del av vardagen kan göra stor skillnad. Fundera på: Finns det ett enklare sätt att göra det här på? Vad behöver jag för att känna mig mer bekväm och mindre pressad? Vilka verktyg eller rutiner skulle minska stressen just nu?

Läs mer: Från hjälp till kramar: De mest uppskattade presenterna till mammor

Kan man ta medicin mot humörsvängningarna?

Om din ilska hänger samman med ett bredare tillstånd som förlossningsdepression, kan läkaren rekommendera behandling, ibland läkemedel. Men det betyder inte att alla som känner ilska behöver medicinering. Mycket kan förbättras med samtalsstöd, återhämtning och bättre sömn.

Sömn är faktiskt en av de mest underskattade behandlingarna. Tyvärr är det ofta det första som brister när man har en nyfödd. Om du har svårt att få tillräckligt med sömn – be om hjälp. En timmes vila här och där kan göra underverk för ditt humör och din återhämtning.

Du är inte en dålig mamma

Att du känner starka känslor efter förlossningen – som ilska, frustration eller sorg – gör dig inte till en dålig mamma. Dessa känslor definierar inte vem du är. Ibland är ilska kroppens sätt att säga: "Jag orkar inte mer, jag behöver hjälp." Och att be om hjälp är ett tecken på styrka, inte svaghet.

Vi talar ofta om hur viktigt det är med ett stödnätverk, och det är inte bara tomma ord. Det krävs mer än en person för att ta hand om ett barn. Att söka stöd, vägledning och förståelse är inte bara nödvändigt för din egen skull, utan visar också dina barn att det är viktigt att ta hand om sig själv.

“Hur kunde jag skrika på människor jag älskar? Vad är det för mamma som skriker på sitt barn? Ett litet barn? Vad kommer de att minnas om mig? Varför är jag så arg fortfarande?” Men så gick jag till en terapeut. Jag berättade hur hemsk jag var… hur arg jag var. Och hon sa till mig: ‘Du är inte arg. Du är rädd.’” – COPE-ambassadör Laura Mazza

Slutsats

Känslomässiga svängningar och starka reaktioner efter förlossningen är mycket vanligare än man tror. Om du känner igen dig – våga prata om det. Att vara proaktiv och söka hjälp är ett viktigt steg mot läkning. Du kan vända dig till såväl stödgrupp som vården, såsom MVC eller BVC.

Din mentala hälsa förtjänar samma omsorg som din fysiska återhämtning. Genom att förstå vad som påverkar ditt mående kan du börja ta steg mot mer balans, glädje och trygghet, både för dig och ditt barn.