Ferritin och järnbrist: Så påverkar låga järndepåer fertilitet

Kopplingen mellan ferritin och järn

1. Ferritin lagrar järn i kroppen

2. Du kan ha järnbrist utan anemi

3. Det är värt att kontrollera om du har järnbrist om din järnnivå är lägre än 30 µg/l

Ferritin

Vad är ferritin? Ferritin är ett protein som fungerar som kroppens järndepå – det lagrar järn och släpper ut det när kroppen behöver det. Att kontrollera sitt ferritinvärde är det främsta verktyget för att upptäcka järnbrist. Traditionellt har man diagnostiserat järnbrist och anemi genom att mäta hemoglobinnivåer, men det är fullt möjligt att ha järnbrist utan att ha anemi. Att både hemoglobin och ferritin är låga är en tydlig signal på att det handlar om järnbristanemi.

Järn

Järn är ett av kroppens mest återvunna ämnen, och också ett av de mest avgörande mineralerna vi får i oss via kosten, varpå en järnrik kost är att föredra. Det är nämligen ansvarigt för att transportera syre till dina organ, vilket är livsviktigt för att kroppen ska fungera som den ska.

Cirka 80 % av kroppens järn används direkt i funktioner som:

• Hemoglobin (70 %) – som bär syre i blodet

• Myoglobin (10 %) – som lagrar syre i musklerna

• Enzymer (mindre än 1 %) – som deltar i flera viktiga kemiska processer

De resterande 20 % lagras i kroppen som reserv i form av ferritin och hemosiderin – detta är det järn man kan mäta vid ett ferritintest.

Mätning av ferritin

Genom att testa dina ferritinnivåer får du en tydlig bild av hur stora dina järndepåer är. Många upptäcker att lagren är låga innan några symtom på anemi ens har uppstått. Att åtgärda järnbrist i ett tidigt skede – innan den utvecklas till järnbristanemi – är ett skonsammare och mer effektivt sätt att stötta kroppen på.

Stadier av järnbrist

Man kan säga att låga järndepåer är ett slags kontinuum, från lågt järn upp till det mer allvarliga hematomakros. Låt oss ta en närmare titt på detta.

Lågt järn

I det här stadiet har du fortfarande normala hemoglobinvärden, men dina järndepåer (det lagrade järnet) börjar ta slut. Ofta märks inga tydliga järnbristsymtom än, men kroppen har redan börjat gå på sparlåga.

Järnbrist utan anmei

Järnbrist är en av de vanligaste näringsbristerna i världen. Det innebär att kroppen förlorar mer järn (t.ex. via blodförlust eller naturliga funktioner) än den lyckas ta upp från kosten. När både lagrat och cirkulerande järn är lågt börjar hemoglobinnivån sjunka – och nu börjar också symtomen komma, till exempel:

• Trötthet

• Håravfall

• Andfåddhet

• Koncentrationssvårigheter

Detta är särskilt vanligt hos:

• Menstruerande kvinnor

• Personer som nyligen förlorat mycket blod (vid förlossning, operation, olycka)

• De med tillstånd som påverkar näringsupptaget, som celiaki

Järnbristanemi

Vi nämnde redan hemoglobin – kort sagt är anemi bara ett annat ord för lågt hemoglobin. Vanligtvis uppstår anemi på grund av järnbrist, och det visar sig oftast i form av trötthet och nedsatt fysisk prestationsförmåga. Kort sagt lider man av järnbristanemi när hemoglobinnivån är så låg att blodet inte kan leverera tillräckligt med syre till cellerna.

Det uppskattas att 25 – 40 % av alla kvinnor lider av järnbristanemi någon gång i livet. Tekniskt sett kan vem som helst vara anemisk, men liksom med många andra saker är det främst kvinnor som drabbas. Det är sällsynt att se män eller barn med anemi.

Det kan vara bra att veta att personer med järnbristanemi också kan ha nedsatt immunfunktion, så de är mer sårbara för infektioner.

Hematomakros

Hemokromatos är inte en järnbrist. Det är motsatsen; ett ärftligt tillstånd där järnnivåerna i kroppen långsamt byggs upp under många år på grund av att kroppen absorberar mycket mer järn från maten än nödvändigt. Med andra ord, medan de flesta kvinnor lider av låga ferritinnivåer, har vissa ärvt det motsatta problemet: de får i sig för mycket järn.

Denna ansamling av järn kan orsaka obehagliga symtom, såsom trötthet, ledvärk och i vissa fall hudförändringar och leverproblem. Om det inte behandlas kan det skada delar av kroppen såsom lever, leder, bukspottkörtel och hjärta.

Symtom på järnbristanemi

• Trötthet

• Nedsatt fysisk prestationsförmåga och allmäntillstånd

• Hjärtklappning

• Andnöd

• Yrsel

• Blek hy och blekt tandkött

• Huvudvärk

• Tinnitus

• Håravfall och hårförtunning

• Sämre kvalitet på naglar och hud

• Restless legs

• Sömnstörningar

• Depressionsliknande symtom

• ...och mer

Som du kan se är listan ganska uttömmande. Om du har mått dåligt, oavsett din situation, är det en bra idé att få detta undersökt!

Läs mer: Trött på att känna dig trött? Låga ferritinnivåer kan vara orsaken

Vilka löper högre risk att utveckla järnbrist?

Kvinnor i reproduktiv ålder nämndes tidigare, men även äldre, idrottare och de som lider av blodförlust eller donerar blod kan uppleva järnbrist. Kort sagt:

• Kvinnor med kraftiga månatliga blödningar (över 2–3 dagar med kraftig blödning)

• De med en störning relaterad till näringsupptag eller tarmsjukdom som celiaki

• De med IBS eller liknande

• De som har kraftig blodförlust i samband med olyckor, operationer, förlossning eller andra blödningar under en längre tid (såsom hemorrojder)

• De som har donerat blod upprepade gånger

• Äldre (på grund av sjukdom eller dålig kost)

• Idrottare (hård träning kan minska järnupptaget)

• Gravida kvinnor, eftersom graviditeten ökar mängden vätska i kroppen och barnets tillväxt kräver mer syre

Läs mer: Så behandlar man järnbrist och anemi under graviditeten

Ferritins funktioner

Ferritin är ett protein som fungerar som kroppens järnreserv. Det lagrar järn och hjälper också till att transportera det dit det behövs. Järn cirkulerar nämligen inte fritt i blodet – i stället binds det till transportproteiner, framför allt transferrin (som står för cirka 90 % av järntransporten) och ferritin (cirka 10 %).

När ferritinnivåerna i kroppen är låga betyder det att järndepåerna också är låga – vilket är en tydlig indikation på järnbrist. Det är alltså ett viktigt blodprov att ta när man misstänker att något är fel.

Viktigt att veta: Om du har en infektion eller är akut sjuk kan ferritinvärdet tillfälligt vara förhöjt. Därför är det inte tillförlitligt att testa ferritin om du är sjuk just då.

Vad påverkar min kropps järndepåer?

Järnnivåerna i kroppen är inte helt konstanta – de kan variera under dygnet och påverkas till exempel av menscykeln. Men den mest betydelsefulla faktorn är blodförlust.

För kvinnor är kraftiga menstruationer den vanligaste orsaken till järnbrist och järnbristanemi. Andra vanliga orsaker är, som sagt, blödningar i samband med förlossning, operation eller olycka, samt sjukdomar som påverkar upptaget av järn, till exempel celiaki. Järnbrist som gravid är som sagt också förekommande, till följd av de kroppsliga förändringar det medför.

Diagnos och behandling

Boka tid hos din läkare om du tror att du kan ha järnbrist. Diagnosen syftar till att utesluta andra sjukdomar som kan ha liknande symtom, såsom celiaki.

Diagnosen bygger vanligtvis på:

• Läkarundersökning

• Medicinsk historia

• Blodprover

Laboratorietester

Liksom de flesta laboratorievärden finns det inget universellt referensintervall för ferritin, men det finns några allmänt använda indikatorer och riktlinjer som används inom vården. Du kan känna igen testet på beteckningarna S-Ferrit eller P-Ferrit:

• S står för serumtest

• P står för plasmatest

Båda testerna är tillförlitliga, och skillnaden i mätmetod påverkar inte testets kvalitet – däremot kan referensvärdena skilja sig åt beroende på vilket test som används. Därför är det viktigt att du är uppmärksam på vilket prov som analyserats, vilket referensvärde som gäller, och – viktigast av allt – vad din behandlande läkare säger om just ditt resultat.

Kom också ihåg: Referensvärdet är inte samma sak som det optimala värdet. Till exempel – om du är gravid eller planerar att bli det inom kort, är det ofta önskvärt med ett högre ferritinvärde än det som anges som "normalt" i en standardtabell. Att förstå skillnaden mellan referensvärde och målvärde är ett viktigt steg mot att ta hand om din hälsa på bästa sätt.

Behandling

Om du har järnbrist är det viktig att du kommer till bukt med den. Behandlingen anpassas efter hur allvarlig bristen är:

• Vid lätt järnbrist: Din läkare kommer att ge kostråd – vad du bör äta mer av (järnrika livsmedel mat som kött, baljväxter, spenat) och vad du bör undvika i samband med måltid (som kaffe, te och kli, som kan hämma upptaget). Följer du Livsmedelsverket kostråd kommer du också långt.​ Du följs upp med nya blodprover, ofta efter cirka 6 månader.

• Vid järnbristanemi: Här behövs oftast järntillskott, som kan tas i tablettform eller – i vissa fall – ges via spruta. Det kan ta upp till ett år att bygga upp depåerna igen. Under denna tid följs du regelbundet upp med blodprov.

• Om det finns en underliggande orsak: Till exempel en sjukdom som orsakar blödning eller försämrat järnupptag, är det viktigt att även den behandlas.

Läs mer: Förklaring av postpartumanemi: Symtom, återhämtning och behandling

Lågt ferritin kan påverka fertiliteten

Nu när vi gått igenom vad ferritin är, varför det är viktigt och hur man behandlar låga nivåer, undrar du kanske: Kan det påverka min förmåga att bli gravid? Svaret är – ja, det kan det.

Även om det ännu inte finns entydiga bevis för ett direkt samband, visar forskning att låga ferritinnivåer kan påverka både äggens kvalitet i äggstockarna och livmoderns slemhinna, vilket kan försvåra befruktningen. Många läkare misstänker att det finns ett orsakssamband, och flera studier pågår just nu för att ge tydligare svar.

Järn kan vara giftigt

Även om järn är livsviktigt för kroppen, kan för mycket järn vara farligt. Järnförgiftning kan inträffa om du tar höga doser järntillskott utan medicinsk rådgivning. Det är särskilt viktigt att vara försiktig om du har ett tillstånd som hemokromatos, där kroppen lagrar för mycket järn. Järntillskott ska därför alltid tas i samråd med läkare.

Och en extra påminnelse till småbarnsfamiljer: Förvara järntillskott väl förslutna och utom räckhåll för barn. De kan lätt förväxlas med godis – och en överdos hos ett litet barn kan vara livshotande.

Och låt oss inte glömma att järntillskott kan orsaka magbesvär ganska rejält! Magont, förstoppning och illamående är vanliga biverkningar av järntillskott. För de flesta känns det dåligt långt innan man får förgiftning.

Förebygga järnbrist

Kroppens förmåga att ta upp järn påverkas av flera faktorer:

• Hur mycket järn du äter

• Typ av järn där järn från kött (så kallat hemjärn) tas upp lättare än järn från växter

• Kostens sammansättning, till exempel ökar C-vitamin järnupptaget, medan te och kaffe med sina tanniner minskar det

• Dina nuvarande järnnivåer eftersom kroppen anpassar upptaget beroende på behov

Exempelvis:

• Järnupptaget är i snitt ca 18 % från en västerländsk blandkost

• För vegetarianer kan upptaget ligga närmare 10 %, vilket innebär att behovet kan vara nästan dubbelt så stort

• Mejeriprodukter (t.ex. ost och mjölk) kan minska upptaget av järn med upp till 50–60 %. Så, för bästa effekt, ät mejeriprodukter vid andra tidpunkter än dina järnrika måltider.

Tips på järnrika livsmedel

Om du vill stötta kroppen med järn genom maten, kan du tänka på att inkludera:

• Kött, fågel, fisk och lever (OBS! Undvik lever om du är gravid – den innehåller mycket A-vitamin)

• Fullkornsprodukter och järnberikade frukostflingor eller bröd

• Baljväxter som bönor, linser och ärtor

• Mörkgröna bladgrönsaker, t.ex. broccoli och spenat

• Torkad frukt som katrinplommon, aprikoser och russin

• Nötter och frön

• Färgglada frukter och grönsaker – särskilt sådana med högt innehåll av C-vitamin

Och som sagt, tänk på att minska ditt intag av te och kaffe kring måltider – tanninerna i dessa drycker hämmar kroppens förmåga att ta upp järn.

Läs mer: Att bli gravid: Vanliga frågor om fertilitet

Det är alltid viktigt att ta reda på varför dina järnnivåer är låga och att även behandla den primära orsaken. Ofta kan du påverka dina ferritinnivåer med hjälp av kost och tillskott, men om orsaken till bristen till exempel är rikliga menstruationer behöver även det åtgärdas för att uppnå en långsiktig förbättring.

Att återställa järndepåer tar tid. Järntillskott ordineras ofta för flera månader – ibland upp till ett år. Under längre behandlingsperioder kommer din läkare troligen att prata med dig om eventuella biverkningar, som magont eller förstoppning. Därför är det viktigt att du har regelbunden kontakt med din vårdgivare och att uppföljande blodprover tas. Hemoglobinvärdet kan stiga relativt snabbt, men det tar ofta upp till sex månader att fylla på kroppens järnförråd helt.

Om du inte tolererar vanliga järntillskott eller om bristen är allvarlig kan järninfusion vara ett alternativ. Det ges direkt i blodet och kan vara en effektiv lösning i vissa fall – prata med din läkare för att se om det passar dig.

Slutsatsen

Ferritin är ett blodprotein som lagrar järn och speglar kroppens järnförråd. Det frisätter järn när kroppen behöver det, bland annat för att bilda nya röda blodkroppar. Låga ferritinnivåer kan ge symtom som trötthet, yrsel, svaghet, andfåddhet och huvudvärk. Höga nivåer kan i sin tur orsaka besvär som ledvärk, buksmärtor och oförklarlig viktminskning.

Om det inte finns något bakomliggande medicinskt tillstånd kan en järnrik kost hjälpa till att förbättra nivåerna. Och om du är – eller planerar att bli – gravid, är ferritin ett värdefullt test för att få en bild av var kroppen står just nu.