Urmjölkning och råmjölk: Vad det är, när man ska börja och hur man gör det säkert

Råmjölk är den allra första mjölken som kroppen producerar och kan ibland pumpas eller handmjölkas under de sista veckorna av graviditeten. Den kallas ofta för ”flytande guld” – både på grund av sin gyllene färg och sitt höga näringsinnehåll. Råmjölk är tjockare än mogen bröstmjölk och har en lätt orange ton. Det är helt upp till varje mamma att bestämma huruvida man vill samla upp den eller inte, men de som gör det hänvisar ofta till att den är fylld av antikroppar och viktiga näringsämnen som kan ge barnet en stark start i livet.

I den här guiden går vi igenom vad det innebär att samla in sin råmjölk, när det kan vara rätt att göra det och hur du gör det på ett säkert och tryggt sätt.

Vad innebär det att samla råmjölk?

Råmjölk, även kallad kolostrum, är den allra första mjölken en kvinna producerar i slutet av graviditeten, oftast från omkring graviditetsvecka 36. Den är tjockare, klibbigare och mer koncentrerad än mogen bröstmjölk, och innehåller en hög halt av viktiga näringsämnen och antikroppar. Just därför väljer många mammor att samla råmjölk – för att ge sitt barn den bästa möjliga starten efter födseln.

Det innebär att en gravid kvinna samlar små mängder råmjölk, oftast genom handmjölkning, innan barnet är fött. Det görs i förebyggande syfte så att råmjölken kan ges till barnet direkt efter födseln vid behov. Det är viktigt att veta att detta inte är samma sak som att pumpa för att bygga upp mjölkproduktion. Råmjölk är en separat fas som naturligt övergår till den ljusare, mer lättflytande bröstmjölken när mjölkproduktionen kommer igång efter förlossningen.

Varför vissa mammor väljer att samla in råmjölk

Vissa mammor väljer att samla råmjölk av medicinska skäl, till exempel om graviditeten har varit komplicerad eller om barnet förväntas behöva extra stöd direkt efter födseln. För andra handlar det helt enkelt om att känna sig mer förberedda och trygga inför förlossningen. Att samla in sin klostrum är frivilligt, och det finns inget ”rätt eller fel” – bara det som känns rätt för dig.

Det kan vara särskilt hjälpsamt om...

• barnet förväntas födas med kejsarsnitt eller igångsättning
• det finns risk för för tidig födsel
• duväntar flera barn(tvillingar, trillingar eller fler!)
• barnet kan ha svårt att äta från födseln på grund av ett medicinskt tillstånd (t.ex. gomspalt)
• barnet föds med Downs syndrom
• du vill ge ditt barn din egen mjölk efter tidigare bröstoperationer
• barnet kan behöva extra stöd för att stabilisera blodsockret, till exempel om du har diabetes eller graviditetsdiabetes

Denna NHS-artikel förklarar hur det är särskilt viktigt att ta upp råmjölk för spädbarn vars mödrar har diabetes. Eftersom deras barns blodsocker har anpassat sig till att mamman själv kontrollerar deras blodsockernivåer, behöver de nu låta sina egna kroppar reglera dem. Råmjölk är rik på näringsämnen och stabiliserar barnets blodsockernivåer under de första dagarna efter förlossningen.

När är det säkert att börja samla råmjölk?

Innan du börjar samla råmjölk, rådfråga din barnmorska om det finns en anledning till varför du inte borde. Mammor som vill samla råmjölk har alltid goda avsikter, men det är bäst att få godkännande först.Du kan börja när:

• Du är i vecka 36-37 av graviditeten, men det är aldrig för sent att börja
• Du har fått godkänt av dinbarnmorska eller läkare
• Du har steril utrustning att förvara den i

Att börja amma tidigare än vecka 36 rekommenderas inte eftersom det kan stimulera livmodern och starta sammandragningar (även känt som Braxton Hicks).Vid amning efter födseln är lätta sammandragningar normalt, men under graviditeten vill man undvika att sätta i gång kroppen för tidigt.

Så samlar man råmjölk på ett säkert sätt

Oavsett om du befinner dig hemma eller på sjukhus kan råmjölk samlas in under de sista veckorna eller dagarna före förlossningen. Precis som vid amning är god hygien avgörande – både före och efter handmjölkning – för att skydda både dig och ditt barn.

• Tvätta händerna noggrant med varmt vatten och tvål.
• Massera bröstet med handtryck (inte med en elektrisk pump).
• Tryck försiktigt. Målet är att samla droppar, inte flaskor.
• Samla upp i sterila sprutor eller behållare.
• Märk ut datum/tid då det samlades in.
• Förvara omedelbart i frysen.

Urmjölkning sker endast med handen eftersom du i detta skede bara samlar in mycket små mängder råmjölk. Bröstpumpar är användbara efter förlossningen när du etablerar matning och upprätthåller en hälsosam mjölkproduktion.

Hur mycket kolostrum är normalt att samla?

Råmjölk är mycket tjockare än bröstmjölk, så det är normalt att den kommer ut i små droppar. Mängden råmjölk du skördar påverkar eller förutsäger inte en mammas mjölkproduktion längre fram. Under en omgång kan du samla mellan 0,5 och 2 ml råmjölk. Ett barns mage är bara lika stor som en kula vid födseln, så även en liten spruta råmjölk räcker för ett matningstillfälle.

Hur man förvarar och använder urmjölkad råmjölk

När du har mjölkat råmjölk, använd en steril spruta eller behållare för att förvara den. Se till att det finns ett lock på änden av sprutan så att den inte läcker. Det kan vara bra att ha enkylväska till hands för att transportera din mjölk till sjukhuset.

Du kan förvara råmjölk i kylskåpet i upp till 5 dagar (dock inte i dörren) eller i frysen i upp till 3 månader. När den har tinat i kylskåpet måste råmjölken användas inom 24 timmar. Råmjölk som tinats i rumstemperatur måste användas inom 5 timmar.

Sjukhus har sannolikt sina egna regler och riktlinjer för förvaring av råmjölk och bröstmjölk åt dig, så kontakta dem i förväg för att vara förberedd. All råmjölk som du har förvarat i frysen efter att ditt barn är fött kan förvaras i upp till 3 månader i frysen. När barnet blir äldre och mer vant vid att mata kan du använda sprutan eller en liten kopp för att mata det.

Är det rätt för alla att skörda råmjölk?

Det finns situationer då det inte rekommenderas att ta råmjölk eftersom det finns andra faktorer som kan påverka mamman under graviditeten eller barnets hälsa. Om du har några funderingar, diskutera dessa med din barnmorska för råd. Detta gäller särskilt dessa lägen:

• Vid högriskgraviditet (havandeskapsförgiftning, suturering i livmoderhalsen)
• Historik över för tidig förlossning
• Placentakomplikationer (lågt liggande placenta eller okänd placentaplats)
• Mamman tar läkemedelsom ett barn inte kan amma med

Vanliga myter och frågor om urmjölkning

"Att mjölka råmjölk kommer att sätta igång förlossningen"

Nej, inte när råmjölken samlas säkert och du är nära fullgången. Vänta dock helst till vecka 36–37 innan du börjar samla råmjölk.

"Kan jag använda en bröstpump för att samla upp råmjölk?"

Nej, du bör inte använda en bröstpump för att samla upp råmjölk. Att stimulera bröstet med en stark elektrisk bröstpump under graviditeten rekommenderas inte. Handtryck är allt du behöver för att samla upp råmjölk i detta skede.

"Jag får inte mycket råmjölk, så det fungerar inte"

Detta är helt normalt! Råmjölk kommer ut i små droppar, så du samlar vanligtvis bara 0,5–2 ml per omgång. Urmjölkning handlar mer om att samla små droppar, inte flaskor.

"Vad händer om jag inte får någon råmjölk?"

Detta är också vanligt och en återspegling av hur din mjölkproduktion kommer att vara efter förlossningen. Prova olika handuttryck, och om du fortfarande inte kan pumpa ut någon råmjölk, vila och försök nästa dag.

"Jag förstör amningen senare om jag samlar råmjölk"

Oavsett om urmjölkningen sker före ditt barn är fött eller inte, kommer det inte att påverka din mjölkproduktion om du vill amma eller pumpa. Även om du inte urmjölkar kommer ditt barns första mjölk när hen ammar att vara råmjölk. Den omvandlas sedan till den bröstmjölk vi alla känner som modersmjölk, som kommer cirka 2–5 dagar efter förlossningen.

Slutliga tankar

Det finns många fördelar med råmjölk, men kom ihåg att urmjölkning är valfritt och inte ett krav. Prata med din barnmorska om att samla in råmjölk om du har några frågor, så att du kan fatta välgrundade och stressfria beslut. Oavsett vad du väljer, förbereder din kropp sig redan för att ge ditt barn näring.