Amning: Bästa tipsen och råden när du ska amma ditt barn

Av alla utmaningar som nyblivna mammor möter är amning ofta en av de största. På ett sätt känns det som något helt naturligt – något som människor och djur har gjort i alla tider. Men i verkligheten kan det vara både överväldigande och krångligt, särskilt när du är ny på det.

Det dyker upp mängder av frågor: Hur länge ammar man​? Hur kan jag öka min mjölkproduktion och finns det någon amningsteknik som är bättre än en annan? Måste jag ens amma alls eller kan jag enbart pumpa bröstmjölk med en bröstpump? Och mitt i allt detta är det inte alltid lätt att hitta pålitlig, konkret information – särskilt inte när amning ofta väcker starka åsikter åt alla håll.

Därför har vi skrivit den här guiden – till dig som är gravid eller nybliven mamma och vill få en tydlig, lättförståelig introduktion till vad amning innebär.

Fördelar med amning

Även om valet att använda ersättning eller amma är helt individuellt och det är helt okej att välja endera, är det sant att det finns många fördelar med amning som är värda att ha koll på. Låt oss gå igenom några av dem.

Näring som är skräddarsydd för ditt barn

Eftersom bröstmjölken är specifikt utformad för att möta en nyfödds näringsbehov, innehåller den alla näringsämnen som ett barn behöver för att utvecklas, i exakt rätt proportion och vid rätt tidpunkt.

Amningen börjar med råmjölk – en tjock, gulaktig vätska som produceras under de första dagarna efter förlossningen. Den hjälper den nyföddas matsmältningssystem att utvecklas och förbereder kroppen för att ta emot näring. Därefter kommer den mer mogna bröstmjölken, som innehåller alla de näringsämnen ditt barn behöver för att växa och utvecklas.

Läs mer: 5 fantastiska sätt som bröstmjölk förändras utifrån för att möta ditt barns behov

Minskad risk för sjukdomar för barnet

Studier visar att amning av ditt barn under de första sex månaderna i livet kan minska risken för en lång rad sjukdomar, inklusive plötslig spädbarnsdöd, celiaki, infektioner, diabetes, IBS, barnfetma och leukemi hos barn. Vissa studier har också föreslagit att amning kan leda till högre intelligens och färre beteendeproblem.

Minskad risk för sjukdomar för mamman

Nyblivna mödrar som ammar löper lägre risk att utveckla tillstånd som postpartumdepression på grund av den ökade oxytocinhalten i kroppen. Oxytocin hjälper också till att främja anknytning, omsorg och avslappning. Dessutom har amning visat sig minska mammors risk för olika sjukdomar, inklusive bröstcancer, äggstockscancer, högt blodtryck, artrit, hjärtsjukdomar och typ 2-diabetes.

Förbättrad anknytning

Det ökade oxytocinet är inte det enda som hjälper dig att knyta an till ditt nyfödda barn när du ammar. All den där hud-mot-hud-kontakten, ögonkontakten och den fysiska beröringen och närheten kommer att göra underverk för både ditt barns utveckling och din förmåga att utveckla en nära relation.

Läs mer: Fördelarna med hud mot hudkontakt

Hjälper kroppen att återhämta sig

Viktnedgång och amning är ett diskuterat ämne, och det finns fördelar med att inte stressa till – eller ens sikta på att få tillbaka sin "kropp innan förlossningen." Däremot kan amning hjälpa dig att komma tillbaka i balans fysiskt. När du ammar förbränner kroppen extra energi, vilket hos många kvinnor bidrar till viktnedgång efter förlossningen – ofta märkbart efter ungefär tre månader. Dessutom hjälper amning livmodern att dra ihop sig och återgå till sin normala storlek snabbare.

Spara tid och pengar

Till skillnad från ersättning är bröstmjölk gratis. Det kan också spara tid och energi som krävs vid att blanda ersättning, värma flaskor och beräkna hur mycket du ska ge ditt barn.

Amningens grunder: Så får barnet ett bra sugtag

Amningen börjar med att barnet får ett bra grepp – så kallad spärr. Det kan vara lite klurigt i början, men med tålamod och rätt teknik blir det både enklare och bekvämare för er båda. Genom att förstå hur spärren fungerar och slå hål vanliga myter om amning, kan du känna dig tryggare i processen och hitta det som fungerar för just dig och ditt barn.

När spärren är korrekt täcker barnets mun både bröstvårtan och stora delar av vårtgården. På så sätt kan barnet använda tunga, läppar och mun för att effektivt massera ut mjölken från dina mjölkgångar – helt utan att det ska göra ont vid amningen.

Så här hjälper du ditt barn att få ett bra grepp:

1. Placera barnet rätt: Håll ditt barn tätt intill dig, mage mot mage, med huvudet vänt rakt fram så att hela kroppen är i linje.

2. Få barnet att öppna munnen stort: Kittla barnets läppar lätt med din bröstvårta. Om det inte reagerar, kan du stryka ut en droppe mjölk för att locka till intresse.

3. Hjälp barnet att hitta rätt: Om barnet vänder bort huvudet, prova att varsamt stryka kinden på den sida som är närmast dig – det triggar barnets reflex att vända sig tillbaka mot bröstet.

4. Låt barnet ta ledningen: När munnen är vidöppen, för barnet mot ditt bröst (inte tvärtom) så att hen själv kan greppa tag.

5. Tecken på att spärren är rätt: Läpparna ska vara utåtvända och både haka och näsa nära bröstet. Du kan försiktigt dra ner underläppen om barnet suger på den.

6. Lyssna och titta efter sugning: Du bör se ett rytmiskt mönster av sugning och sväljning – ofta rör sig barnets kind, käke och ibland öra. Ett bra grepp låter som sväljande, medan klickljud kan tyda på att greppet inte är helt rätt.

Om det känns fel eller gör ont – avbryt försiktigt genom att sätta ett finger i barnets mungipa för att släppa vakuumet, och börja om. Det är helt normalt att behöva flera försök i början. Ha tålamod, det blir lättare med tiden!

Amningstid och frekvens

När du precis har börjat amma kan det kännas som att varje amningsstund tar lång tid – och det är helt okej. Låt ditt barn få amma i sin egen takt. De flesta amningar varar i genomsnitt mellan 20 och 30 minuter, men det kan variera. Det viktiga är att barnet får suga klart på det första bröstet innan du byter till det andra. Det är i slutet av amningen som den så kallade eftermjölken kommer, och den är extra rik på fett och energi.

Du kan följa ditt barns signaler. När barnet släpper taget själv eller när sug- och sväljrytmen saktar ner är det ofta ett tecken på att det är nöjt. Många bebisar somnar lugnt efter att ha ammat färdigt.

Hur ofta ska du amma?

En nyfödd brukar vilja amma mellan åtta och tolv gånger per dygn, vilket innebär ungefär varannan till var tredje timme – även på natten. I början kan ditt barn behöva lite hjälp att komma igång med att äta. Under de första dagarna är det helt normalt att behöva erbjuda bröstet ofta, tills barnets sugreflex är starkare.

Därefter kan du följa ditt barns signaler och mata det när det visar tecken på hunger. Vanliga tecken på att ditt barn är hungrigt:

• Börjar söka/nussa vid bröstet

• Suger på händer, läppar eller tunga

• Öppnar munnen och gör sugrörelser

• Smackar med läpparna

• Ger ifrån sig ett stilla, jämrande skrik

Hur vet du att ditt barn får i sig tillräckligt?

Alla barn är olika, men några tecken på att amningen fungerar som den ska är:

• Ditt barn verkar nöjt och lugnt efter amning

• Det har minst tre till fyra bajsblöjor om dagen

• Viktkurvan pekar uppåt – vilket BVC regelbundet kontrollerar

Lita på processen och på att du och ditt barn lär känna varandra mer för varje dag. Med tiden kommer ni hitta ert eget mönster – och det blir både lättare och mer naturligt.

Vanliga amningsställningar

Det finns några olika sätt att hålla ditt barn medan du ammar. I grova drag kan man dela in dem i sittande, halvliggande och liggande. Vi ska nu gå igenom några olika amningspositioner, tillika varianter på dessa “kategorier”, som du kan prova tills du hittar en som du och din nyfödda föredrar.

Vagga

Barnets huvud vilar i armvecket på den sida du ammar från, medan samma sidas arm stöder barnets kropp. Den andra handen kan du använda för att hålla i ditt bröst och rikta bröstvårtan mot barnets mun.

Alternativ på vaggan

Liknar vaggan, men här håller du barnets huvud med handen på motsatt sida från det bröst du ammar med. Det ger dig mer kontroll över barnets huvud och suggrepp.

Fotbollshåll

Placera barnet vid din sida med kroppen och benen indragna under din arm, som en rugbyboll. Använd motsatt hand för att forma och stödja bröstet. Den här ställningen kan vara särskilt bra vid kejsarsnitt eller om du har tvillingar.

Sidoläge

Ligg på sidan med en kudde under huvudet. Placera ditt barn vänt mot dig, med huvudet i linje med din bröstvårta.

Avslappnad position

Luta dig tillbaka i en fåtölj eller säng med stödjande kuddar. Placera barnet liggande på ditt bröst, mage mot mage. Bebisen får själv söka efter bröstet och ta suggrepp i sin egen takt. Det är en naturlig och avslappnad ställning som ofta fungerar bra från start.

Ytterligare amningstips

Med tiden kommer du att hitta dina egna rutiner och knep, men här är några beprövade tips som andra mammor gärna delar med sig av:

• Öka mjölkproduktion naturligt: Bockhornsklöver, fänkål och anis är naturliga galaktagoger – det vill säga ämnen som kan främja mjölkproduktionen. De finns bland annat i örtteer eller som kosttillskott.

• Skapa en egen amningshörna: Ett mysigt och avskilt utrymme med en bekväm stol, mjuka kuddar, vattenflaska, amningsinlägg, en liten handduk och kanske en bok eller ljudbok gör amningen mer avslappnad.

• Gå med i en amningsgrupp: Att prata med andra nyblivna föräldrar kan ge stöd, lugn och massor av praktiska tips. Du är inte ensam i det här!

• Lindra torra bröstvårtor: Olivolja eller kokosolja är naturliga alternativ som kan hjälpa till att återfukta och skydda ömma bröstvårtor. Se till att oljan är livsmedelssäker. Det finns även särskild bröstvårtskräm.

• Lita på dig själv: Även som nybliven mamma har du en inneboende intuition. Känn efter vad som fungerar för dig och ditt barn – du gör ett fantastiskt jobb.

Vanliga amningsproblem

Precis som i så många andra delar av moderskapet kan amning leda till alla möjliga typer av problem, men det mesta går att lösa med lite kunskap och stöd. Här är några av de vanligaste problemen och vad du kan göra åt dem:

Mastit

Mastit är en inflammation bröstvävnaden som kan uppstå om brösten inte töms ordentligt. Det kan bero på att en mjölkgång är blockerad eller att bakterier från huden eller barnets mun tagit sig in genom bröstvårtan. Du kan känna dig öm i bröstet och få influensaliknande symtom som feber, värk och trötthet. Om du misstänker mastit – kontakta din vårdcentral direkt. Du kan behöva antibiotika.

Att förebygga är inte alltid möjligt, men ett starkt immunförsvar hjälper. Vila, en näringsrik kost och god hygien är viktiga skyddsfaktorer.

Spruckna bröstvårtor

Att ha ont vid amning innebär tyvärr inte sällan smärta i bröstvårtorna, särskilt i början. Det beror ofta på ett felaktigt tag – barnet behöver få in både bröstvårtan och en del av vårtgården i munnen.

För att lindra smärtan kan du testa:

• Lanolinsalva

• Svala amningskuddar

• Bröstvårtskrämer som är säkra att använda under amning

Se också till att byta position då och då för att minska belastningen på ett och samma område.

Läs mer: Slut med skav: Ta hand om dina bröstvårtor vid amning och träning

Trast (svampinfektion)

Trast är en svampinfektion, eller candida, som kan uppstå i barnets mun eller i dina bröst. Du kan märka att dina bröstvårtor blir rosa, torra eller skorpiga, och du kan få en brännande eller stickande smärta vid amning.

Behandlingen är oftast enkel och innefattar svampdödande salva. Tips för att förebygga:

• Tvätta händerna ofta

• Använd bomullsinlägg som byts regelbundet

• Ta probiotika, särskilt efter antibiotikabehandling

Tilltäppta mjölkgångar

När mjölken blockeras i en mjölkgång kan du få en smärtsam röd knöl på bröstvårtan. Det kan göra ont, men det bästa du kan göra är att fortsätta amma – det hjälper till att lösa blockeringen. Prova också:

• Mjuk massage i riktning mot bröstvårtan

• Varm dusch eller värmekudde före amning

• Att amma i olika amningsställningar så att hela bröstet töms

Läs mer: Vanliga utmaningar vid amning och hur du kan lösa dem

Bra kost vid amning

Att vara noga med vad man äter och dricker för sitt barns skull slutar inte bara för att graviditeten är över. När du ammar fortsätter din kost att påverka barnet direkt, så det finns några kostråd som är bra att följa för både din och barnets hälsa.

Du behöver ungefär 500 extra kalorier per dag – men det betyder inte att du ska fylla på med skräpmat. En varierad kost med näringsrika livsmedel och en bra balans av kolhydrater, fett och protein är viktig för att täcka kroppens behov under amningen. Se också till att dricka tillräckligt – minst 3,5 liter vätska per dag är ett bra riktmärke.

Försök att undvika för mycket koffein, fisk med hög kvicksilverhalt, fettrika mejeriprodukter och kött samt alltför mycket processad mat. Däremot kan du åter börja njuta av sådant du kanske undvikit under graviditeten, som rå fisk, opastöriserade ostar, kallskuret och rosa kött. Ett glas vin eller annan alkohol går också bra ibland – men tänk på måttlighet. Begränsa dig till några få drinkar i veckan och drick helst direkt efter amning. Då hinner kroppen bryta ner alkoholen innan nästa gång barnet ska äta, vilket vanligtvis tar omkring fyra timmar.

Glöm inte heller att se till att du får i dig tillräckligt med kalcium, D-vitamin, järn och folsyra – näringsämnen som är särskilt viktiga för ditt barn under amningstiden.

Läs mer: Bra kost vid amning

Pumpa bröstmjölk: Fördelar och tips

Att pumpa bröstmjölk är en viktig del av amningen som många glömmer att förbereda sig för. Det kan ge dig en välbehövlig paus, hjälpa till att bibehålla mjölkproduktionen, lindra spända och svullna bröst – och göra det möjligt att bygga upp ett reservlager av mjölk till senare. En modern och elektrisk bröstpump, som till exempel Lola&Lykkes smarta elektriska bröstpump, gör det enkelt att pumpa på dina egna villkor.

När man ska pumpa

Vissa bebisar växlar mellan bröst och flaska redan från start, men många mammor föredrar att först etablera en stabil amningsrutin. Det brukar ske inom ungefär sex veckor, då det också blir lättare att hitta luckor mellan amningstillfällena för att pumpa.

Om du planerar att gå tillbaka till jobbet är det klokt att börja pumpa några veckor i förväg, så att du hinner bygga upp ett förråd av bröstmjölk.

Hur man pumpar

Pumpa när det passar dig – men morgonen är ofta en bra tid, eftersom brösten då är som mest fyllda. Om du använder en enkel elektrisk pump kan du till och med pumpa det ena bröstet medan ditt barn ammar på det andra. En bärbar pump ger extra frihet och kan enkelt följa med till jobbet, så att du kan pumpa under dagen.

För bästa resultat: slappna av, sätt dig bekvämt, använd gärna en varm kompress eller massera brösten lätt. Se till att pumpens fläns sluter tätt runt både bröstvårtan och vårtgården. Oftast räcker 20–30 minuter för att tömma bröstet ordentligt.

Förvaring av bröstmjölk

När du har pumpat behöver mjölken förvaras på ett säkert sätt. För optimal bröstmjölksförvaring kan du använda plastpåsar eller flaskor – eller välja en pump som gör det möjligt att pumpa direkt i en mjölkpåse. Frys gärna in mjölken i portioner om cirka 150 ml för att underlätta vid upptining. Märk varje påse med datum, och använd den inom sex månader.

Läs mer: Så kombinerar du amning och pumpning: En omfattande guide

Vanliga problem när du pumpar

Precis som vid amning finns det vissa vanliga problem med att pumpa mjölk. Några av dessa inkluderar:

Får inte i sig tillräckligt med bröstmjölk

Om du inte får ut så mycket mjölk som du hoppats på kan det bero på flera saker: du kanske pumpar för sällan eller för tidigt efter en tidigare session, pumpar för kort tid, är för dåligt återfuktad eller använder en pump som inte passar dig. Prova att dricka mer vatten, justera hur ofta och när du pumpar, och se till att din pump är rätt för dig.

Svårt med utdrivningsreflexen

Bebisar är fantastiska på att få ut mjölk ur brösten, men till skillnad från en bebis som stimulerar utdrivningsreflexen naturligt, kan en pump ha svårare att trigga igång flödet. Om du har svårt att få igång mjölkflödet, försök att slappna av och skapa en mysig, lugn stund. Det kan hjälpa att lukta på ett klädesplagg från ditt barn, tänka på barnet eller lyssna på ett ljudklipp med barnets röst.

Smärta från pumpning

Det kan göra ont vid amning, och så även vid pumpning. Om du upplever obehag, kontrollera att du använder rätt storlek på pumpens tratt, att sugstyrkan inte är för hög och att pumpen sitter korrekt. Precis som vid amning kan du också använda bröstvårtskräm eller vårdande produkter för att lindra ömhet.

Precis som med allt som har med moderskapet att göra, har amning och pumpning en inlärningskurva. Det kan kännas krångligt i början, men ge det tid. Lita på din magkänsla – och tveka inte att be om hjälp om du behöver. Du kommer att få kläm på det.