Problem med amning? Vi guidar dig genom mjölkstockning och mer

Amning beskrivs ofta som en fin och intim stund som stärker bandet mellan mamma och barn – och det stämmer. Men låt oss vara ärliga: den kan också komma med sin beskärda del av aj.

Om du någon gång har känt att du ha ont i ena bröstet vid amning, en knöl eller liknande så är du långt ifrån ensam. Innan jag själv började amma hade jag aldrig hört talas om ”mjölkknölar”. Men jag minns tydligt första gången jag kände en öm knöl på sidan av bröstet, tillsammans med rodnad. Jag hade då helammat i två månader och haft både flyt (pun intended) och utmaningar.

När jag började googla (ja, ni vet hur svårt det är att hålla sig) “mjölkstockning symtom” och “mjölkstockning rodnad” förstod jag snabbt att vissa delar stämde in på just mjölkstockning, något som är vanligt bland ammande mammor.

I denna guide ska vi gå igenom allt från hur du kan förebygga mjölkknölar till mjölkstockningstips, så häng med – och kom ihåg att du gör ett fantastiskt jobb!

Förstå mjölkstockning: Vad händer i dina bröst?

Från mjölkknöl till mjölkstockning

En mjölkknöl är ofta första tecknet på att något inte står rätt till. Det är en liten, öm knöl i bröstet vid amning som uppstår när mjölkflödet tillfälligt blockeras i en mjölkgång. Om knölen inte behandlas kan den utvecklas till mjölkstockning, då området blir mer svullet, hårdare och mer smärtsamt – ibland även rött och varmt.

Att åtgärda en mjölkknöl tidigt kan ofta göra att du kan undvika mjölkstockning. Även om det är vanligt att ha ont i brösten vid amning, innebär det inte att du ska acceptera det – utan prata med din barnmorska eller annan vårdpersonal.

Vad är och hur känns mjölkstockning?

Mjölkstockning, som även kallas mastit, innebär att en eller flera mjölkgångar är blockerade, vilket ger en mer uttalad knöl och ofta kraftigare smärta. Mjölkstockningssymptom inkluderar att brösten kan kännas spända och fulla, men mer lokaliserat till ett mindre område.

Området kan vara ömt, känsligt och smärtsamt, särskilt vid amning eller pumpning. Vissa beskriver det som ”en liten kula under huden” eller ”en skarp, stickande smärta från ingenstans”.

Vad händer i kroppen vid mjölkknöl och mjölkstockning?

Bakom bröstvårtan finns ett nätverk av tunna kanaler – mjölkgångarna – som transporterar mjölken. Om flödet hindras, till exempel av ett tryck eller ofullständig tömning, kan mjölken ansamlas och bilda en knöl. Om detta inte åtgärdas kan vävnaden runt omkring bli inflammerad, vilket ökar risken för infektion.

Vanliga orsaker

Det finns några anledningar till varför inflammation och blockerade mjölkgångar uppstår. Låt oss kika på dem.

• Barnet tar inte rätt tag. Om barnet inte tar ordentligt tag om bröstet töms det inte helt, och mjölk kan bli kvar i mjölkgångarna och börja täppas till.

• För trånga kläder eller bygel-bh. Tryck mot bröstet kan begränsa mjölkflödet.

• Oregelbunden amning. Om barnet äter mer sällan, till exempel på grund av längre sovstunder eller vid introduktion av fast föda, kan brösten bli överfulla. Att pumpa lite kan lindra trycket.

• Infektioner eller svamp (torsk). Kan orsaka inflammation och ömhet i bröstvävnaden.

Dysforisk utdrivningsreflex (D-MER)

D-MER är ett tillstånd där hormonella förändringar gör att vissa kvinnor känner starka, kortvariga negativa känslor precis innan mjölken rinner till. Det är inte farligt och inte något du själv orsakat, men kan kännas obehagligt.

Om D-MER eller återkommande mastit vid amning påverkar dig, prata gärna med en barnmorska, amningsrådgivare eller läkare för råd och stöd.

De 5 vanligaste amningsproblemen och deras symtom

Vi har identifierat fem vanliga typer av amningsproblem och åtgärder du kan vidta för att behandla dem och minska risken för att det händer igen.

1. Tilltäppta mjölkgångar

Tecken på att du kan ha en tilltäppt mjölkgång är bland annat en stickande smärta i bröstet, en hård eller öm knöl och obehag vid amning. Detta händer ofta när bröstet inte töms helt eller när mjölkflödet blockeras.

Behandling:

• Massera försiktigt området där knölen sitter medan du ammar, gärna med små cirkelrörelser. Undvik att trycka för hårt, då får du som mest effekt av din mjölkstockningsmassage.

• Lägg en varm kompress mot bröstet för att lindra obehag och hjälpa till att lösa upp blockeringen så att mjölkflödet kommer igång.

• Använd gärna en elektrisk bröstpump av bra kvalitet för att effektivt tömma bröstet och minska risken att mjölkknölen utvecklas till mjölkstockning.

2. Svullnad

När brösten är svullna känns de ofta stenhårda och ömma. Huden kan kännas spänd och stram, och det kan vara smärtsamt både att röra vid och att amma. Många mammor upplever svullnad första gången under de första dagarna av amningen, när mjölkproduktionen kommer igång på riktigt.

Behandling:

• Prova att mjuka upp bröstet med några försiktiga handrörelser eller lätt handmjölkning innan barnet tar tag.

• Om bröstet känns väldigt spänt kan du samla upp den första mjölken i en uppsamlingskupa innan barnet ammar, så att huden och bröstvårtan känns mindre stram.

• Lägg kalla gelkompresser på brösten mellan amningarna för att minska svullnaden.

• Använd vid behov en bröstpump för att lätta på trycket – men undvik att överstimulera mjölkproduktionen.

Läs mer: Fler amningstips hittar du här

3. Mastit och icke-amningsrelaterad mastit

Mastit kan uppstå när en tilltäppt mjölkgång (mjölkknöl) blir infekterad. Mjölkstockning kan ge feber, frossa och trötthet – alltså influensaliknande symtom – liksom en skarp smärta i bröstet och rodnad på det drabbade området. Detta gäller oavsett om du helammar eller delammar.

Icke-amningsrelaterad mastit skiljer sig från mastit vid amning. Den uppstår när vävnaden runt mjölkgångarna blir inflammerad – ofta precis under bröstvårtan. Symptomen kan påminna om mastit, men är inte alltid lika uttalade. Du behöver inte amma för att få periduktal mastit, och den kan förekomma även hos kvinnor som inte nyligen varit gravida.

Behandling:

• Fortsätt amma eller pumpa regelbundet för att tömma bröstet och förhindra att tillståndet förvärras.

• Applicera gärna kylda kålblad på bröstet för att naturligt lindra mjölkstockning.

• Ta vid behov amningsvänlig smärtlindring, som paracetamol eller ibuprofen, för att minska smärta och inflammation.

• Kontakta alltid läkare om symtomen inte förbättras eller förvärras – ibland behövs antibiotika för att behandla infektionen.

4. Mjölkblåsa

En mjölkblåsa syns som en liten vit prick på bröstvårtan. Den kan uppstå när mjölkflödet blockeras precis vid öppningen av mjölkgången och kan vara öm eller orsaka smärta vid amning. Även andra typer av blåsor på bröstvårtan kan ge obehag under amningsperioden.

För att förebygga och lindra är det viktigt att barnet tar ett bra grepp om bröstet. Be gärna en amningsrådgivare eller barnmorska att observera amningen och ge tips på hur du och barnet kan hitta en bekväm och effektiv position.

Behandling:

• Varma kompresser och att skölja med saltvatten kan minska smärta och hjälpa mjölken att flöda fritt.

• Kläm eller ”spräng” aldrig en mjölkblåsa själv – det kan göra mer ont och öka risken för infektion.

• Om mjölkblåsan inte försvinner eller blir mer smärtsam, kontakta vården.

5. Trast- och svampinfektioner

Mjölkknölar och obehag kan ibland vara kopplade till en svampinfektion (candida). Denna infektion kan utvecklas om huden på bröstvårtan är sprucken eller skadad, eftersom candida-svampen lätt kan ta sig in i vävnaden. Svamp kan dessutom överföras mellan mamma och barn vid amning.

Vanliga symtom innefattar:

• En brännande känsla efter att du har ammat
• Stickande smärta inne i bröstet
• Vita fläckar på bröstvårtan
• Ditt barn kan ha vita fläckar i munnen som inte går att gnugga bort
• En vit hinna över ditt barns mun efter en matning
• Ditt barn är oroligt vid bröstet under amning

Förebyggande och behandling:

• Håll bröst och all amningsutrustning rena och sterila för att minska risken för infektion.
• Om du får diagnosen svamp, kan din läkare ordinera en svampdödande kräm att applicera tunt på bröstvårtan.
• Barnet kan vid behov få en oral gel för att behandla svamp i munnen.

Så förebygger (och behandlar) du mjölkstockning bäst

Mjölkknölar kan som sagt leda till ytterligare komplikationer, som mjölkstockning eller mastit, om de lämnas obehandlade. Därför är det viktigt att agera så snart de uppstår. Förutom att behandla problemen när de uppstår, är förebyggande åtgärder nyckeln till att undvika dem helt.

Förebyggande: så undviker du mjölkknölar

• Amma eller pumpa regelbundet för att förhindra att mjölkgångarna täpps till. Undvik långa pauser mellan matningarna.
• Pumpa ur en liten mängd mjölk om barnet äter mindre än vanligt för att minska spänningen och låta produktionen anpassa sig gradvis.
• Skydda huden med bröstvårtskräm och använd mjuka amningsinlägg, gärna i bambu, för att undvika irritation och sprickor.
• Varma duschar kan hjälpa mjölkflödet och förebygga blockeringar.
• Undvik åtsittande behåar och kläder som kan trycka mot brösten och begränsa flödet.

Behandling: så behandlar du mjölkknölar

• Handmjölka försiktigt för att lätta på trycket och ta bort överflödig mjölk.

• Massera bröstet med mjuka, cirkulära rörelser för att hjälpa till att lösa blockeringen.
• Varma kompresser före amning kan mjuka upp bröstet och få igång mjölkflödet.
• En bröstpump kan hjälpa till att tömma bröstet ordentligt och lindra svullnad.
• Drick tillräckligt med vätska för att bibehålla en bra mjölkproduktion.
• Vila om du känner dig påverkad, och sök vård om besvären inte avtar eller om du får feber.

Slutsats

Med rätt åtgärder går mjölkknölar oftast att lösa snabbt – och ju tidigare du agerar, desto lättare blir det. Genom att känna igen tidiga tecken och använda både förebyggande och lindrande metoder kan du undvika att problemet utvecklas till något mer allvarligt, som mjölkstockning eller mastit.

Kom ihåg: du gör ett fantastiskt jobb. Att kombinera amning med en bra elektrisk bröstpump kan dessutom underlätta mjölkflödet, minska svullnad och göra matstunden mer bekväm för både dig och ditt barn. Bonusen? Den mjölk du pumpar ur kan sparas och användas vid ett senare tillfälle.