Få koll på mjölkproduktionen: Vad är "normalt"?

Många nyblivna mammor, inklusive jag själv, är oroliga för sin mjölkproduktion. Frågor som "Vad är en normal mjölkproduktion?" och “Hur länge ska man amma på varje sida?” liksom “Hur länge ammar man egentligen?” dyker inte sällan upp bland oss ammande mammor. Ofta behöver vi inte oroa oss!

En mammas mjölkproduktion förändras och anpassas ständigt till barnets behov, och när mjölkproduktionen är hög och mjölken rinner till i hög grad finns det sätt att hantera detta. När mjölkproduktionen å andra sidan sjunker finns det metoder för att öka mjölkproduktionen för att möta barnets behov.

På denna sida ska vi gå igenom allt kring vad du kan förvänta dig kring din mjölkproduktion, från hur det funkar att amma och pumpa samtidigt till amning första dygnet.

Vad är en normal mjölkproduktion?

Frågorna “Hur mycket bröstmjölk producerar en kvinna per dag?” och “Hur hur mycket ska bebis äta​?” har inga entydiga svar. Till skillnad från flaskmatning är det svårt att sätta en siffra på hur mycket mjölk ditt barn dricker när det ammas. Mängden bröstmjölk varierar från mamma till mamma och beror på flera faktorer – som din hälsa, hormonnivåer, hur du mår i övrigt samt barnets behov.

Det finns alltså inget ”perfekt” värde. Att pumpa bröstmjölk kan ge en ungefärlig uppfattning, men det är sällan nödvändigt att veta exakt hur många milliliter ditt barn får i sig.

Spädbarn går igenom tillväxtfaser då de äter oftare och längre – så kallad klustermatning – och andra perioder då de äter mindre. Mjölkproduktionen anpassas hela tiden efter barnets behov. Produktionen styrs helt enkelt av efterfrågan: om barnet äter mer, producerar kroppen mer. Om barnet äter mindre, produceras mindre.

Vad siffrorna säger om genomsnittlig mjölkmängd

En nyfödds magsäck är otroligt liten till en början, och den växer gradvis allt eftersom barnet blir äldre. Här är en sammanställning över hur mycket ditt barns mage kan rymma vid olika tidpunkter – något som också påverkar mjölkproduktionen:

• Dag 1: Barnets mage rymmer 5–7 ml åt gången (ca 1 tesked, storlek som ett körsbär). Kroppen producerar runt 30 ml råmjölk under första dygnet.

• Dag 3: Barnets mage rymmer cirka 22–27 ml, lika stort som en valnöt.

• En vecka: Vid det här laget kan ditt barns mage rymma 45–60 ml per matning, ungefär motsvarande en aprikos.

• En månad: Kapaciteten ökar till 80–150 ml per gång – lika stort som en mandarin

I genomsnitt dricker en 1 till 6 månaders bebis cirka 750 ml per dag. När barnet börjar med fast föda minskar ofta mängden mjölk något, men bröstmjölk förblir en viktig näringskälla.

Hur mycket kan man pumpa?

När du helammar är det vanligt att kunna pumpa omkring 60 ml bröstmjölk per tillfälle. De flesta barn får i sig det mesta av mjölken direkt vid bröstet, och inte genom pumpning.

För mammor som enbart pumpar kan mängden per gång vara större – mellan 20 och 240 ml – beroende på individ, pumpteknik, barnets ålder och hur regelbundet du pumpar.

Om du då är i tagen med att pumpa bröstmjölk, hur mycket är normalt att pumpa på 20 minuter?

• För nyblivna mammor (första 6 veckorna): Ungefär 30–60 ml. Mjölkproduktionen håller fortfarande på att justeras.

• När mjölkproduktionen är etablerad (efter de första 6 veckorna): När din mjölkproduktion är väletablerad kan du pumpa cirka 90–150 ml på 20 minuter, allt eftersom din kropp har anpassat sig till ditt barns matningsbehov.

Kom dock ihåg att det inte finns något universellt svar, eftersom varje mammas mjölkproduktion är unik.

Hur vet jag att mitt barn får tillräckligt?

Oavsett hur mycket du kan pumpa ut är det barnets välmående som ger bäst ledtrådar. Ditt barn får tillräckligt med mjölk om det:

• Har regelbundna våta och smutsiga blöjor

• Går upp i vikt och växer i takt med sin ålder

• Verkar nöjd och mätt efter en matning

Om du behöver öka din mjölkproduktion för att säkerställa att ditt barn får tillräckligt med bröstmjölk kan du prova intensiv pumpning. Du kan till och med använda en bröstpump om dina bröst känns mjuka efter en matning. Kom ihåg att bröstmjölksproduktionen är ett dynamiskt system – ju mer du tömmer brösten, desto mer mjölk kommer de att producera, och klustermatning kan vara ett sätt.

Vilka är hunger- och mättnadssignalerna?

Nyfödda kommunicerar med oss ​​med hjälp av signaler för att visa vad de behöver. När ditt barn blir äldre lär de sig att kommunicera på nya (och ofta högre!) sätt för att visa att de är hungriga eller törstiga. Spana in dessa signaler för hunger och mättnad för att få hjälp att navigera.

När ditt barn blir äldre kommer det lättare att kunna berätta och visa dig vad det vill ha. Ett hungrigt barn visar ofta tydligt intresse för mat genom att sträcka sig efter den, medan ett mätt barn kan vända bort blicken eller stänga munnen bestämt. När du börjar introducera fast föda är det vanligt att mjölkproduktionen minskar något – barnet får nu näring från fler källor.

Kan man övermata ett ammat barn?

Även om det anses svårt att övermata ett ammatat barn är det fortfarande möjligt. Eftersom amning sker på barnets signaler har det oftast förmågan att själv reglera sitt intag. Din mjölkproduktion anpassar sig därefter och speglar barnets tillväxt och behov.

Däremot finns några situationer där övermatning kan inträffa:

• Erbjud mjölkersättning utöver amning, och överskrider den rekommenderade mängden
  

• Om barnet är sjukt och därför har svårare att signalera när det är mätt.
  

Om ditt barn fått i sig för mycket kan det visa obehag, till exempel genom att kräkas upp mjölk eller visa tecken på magknip – ungefär som vi vuxna efter en måltid som blev lite för stor.

Hur många blöjor per dag är normalt för mitt barn?

En nyfödd brukar ha mellan 8 och 12 blöta och smutsiga blöjor under 24 timmar. När barnet blir äldre börjar detta minska. Om ditt barn inte har haft en blöt blöja på 6–12 timmar bör du kontakta vården, eftersom det kan vara ett tecken på uttorkning.

För ammade barn är det också normalt att det kan gå upp till en vecka utan att bajsa. Men om barnet verkar anstränga sig eller visar tecken på förstoppning bör du rådgöra med en läkare.

Vad påverkar mjölkproduktionen?

Låg mjölkproduktion beror ofta på att barnet inte får ett effektivt suggrepp vid bröstet. Det kan i sin tur bero på faktorer som tungband eller att barnet inte riktigt lärt sig amma ordentligt ännu. När barnet inte tömmer bröstet effektivt minskar signalerna till kroppen att producera mer mjölk, oavsett om du helammar eller delammar.

Mjölkproduktionen kan också påverkas av mammans hälsa, hormonbalans, mentala välbefinnande och kost. Däremot kan regelbunden amning – eller kompletterande pumpning – hjälpa till att öka mjölkmängden, särskilt under perioder då barnet äter oftare.

Hög kontra låg mjölkproduktion

Om du producerar mer mjölk än ditt barn behöver kallas det överproduktion. Om produktionen däremot inte täcker barnets behov talar man om låg mjölkproduktion.

Oavsett vilket du upplever finns det sätt att hjälpa kroppen att hitta balans. Både för mycket och för lite mjölk kan märkas genom olika symtom – och det går att anpassa amning och pumpning för att bättre möta ditt barns behov.

Symtom och lösningar för överutbud

Symtom och lösningar vid låg mjölkproduktion

Bli bekväm med din mjölkproduktion

Nu när vi vet att det inte finns något exakt "rätt" mängd och att mjölkproduktionen påverkas av många olika faktorer, är det dags att börja känna sig trygg med hur just din kropp fungerar. Din kropp har gjort något fantastiskt – gett liv – och den vet oftast precis vad den ska göra för att ge ditt barn det det behöver för att växa och må bra.

Om du känner dig osäker på din mjölkproduktion, eller misstänker att du kanske producerar för lite mjölk, tveka inte att ta kontakt med en läkare, amningsrådgivare eller prata med andra mammor. Du är inte ensam, och det finns hjälp och stöd att få.