Divider/Brand Symbol

Spädbarnskolik – livsmedel att undvika när du ammar

Bland allt det nya och överväldigande som väntar när du blir mamma, är kolik hos spädbarn en av de vanligaste – och mest utmanande – upplevelserna. Det drabbar ungefär vart femte barn och kan ge både frustration och förvirring. I den här artikeln går vi igenom vad kolik egentligen är, hur det kan hänga ihop med din kost när du ammar och vad du kan göra för att lindra symtomen – både för ditt barns skull och din egen trygghet.

Vad är kolik?

Spädbarnskolik är ett tillstånd som kan göra livet tufft för både bebis och förälder. Det innebär att barnet gråter intensivt i minst tre timmar per dag, tre dagar i veckan, i tre veckor eller mer – ofta utan någon tydlig orsak. Koliken når vanligtvis sin topp runt sex veckors ålder och brukar bli bättre vid tre till fyra månader.

Det spelar ingen roll om barnet ammas eller får ersättning, är fött i tid eller för tidigt, pojke eller flicka – kolik kan drabba vem som helst.

Vanliga tecken på kolik:

  • Hög och intensiv gråt, ofta som ett uttryck som liknar det vid smärta

  • Gråt utan uppenbar orsak, alltså trots att barnet är mätt, har bytt blöja och i famnen

  • Gråten är ofta förutsägbar, särskilt sena eftermiddagar eller kvällar

  • Rödflammigt ansikte, blekhet kring munnen

  • Spända armar, ben och knutna nävar

  • Tarmrörelser som ibland ger tillfällig lindring

  • Bebisen kan knipa med ögonen, rynka pannan eller till och med hålla andan en stund

  • Gråten ger kvällsoro som påverkar barnets sömn samt matvanor

Det är viktigt att komma ihåg att kolik bara förekommer hos i övrigt friska barn. Om ditt barn gråter mycket och ofta, bör du kontakta en läkare för att utesluta andra orsaker till obehag, som sjukdom eller allergi. Tillsammans kan ni ta reda på om det faktiskt handlar om spädbarnskolik.

Kan modersmjölk orsaka kolik?

Att förstå exakt vad som orsakar kolik är svårt – och ibland frustrerande. Eftersom det anses oetiskt att forska på ammande mammor och spädbarn i vissa sammanhang, kvarstår fortfarande många frågetecken.

Man vet att flera faktorer kan spela in, till exempel:

  • Känslig mage eller ej utvecklat matsmältningssystem

  • Matallergier eller överkänslighet

  • Viss mat i mammans kost

  • Överstimulering

  • Reflux eller ärftlig känslighet (t.ex. migrän)

En del nyare studier antyder att mammans kost kan påverka koliksymtomen. Vissa bebisar verkar må bättre när mamman tillfälligt utesluter vissa livsmedel, som mejeriprodukter. Vi ska strax titta närmare på gasbildande mat att undvika vid amning. Det är dock viktigt att komma ihåg att forskningen är begränsad och resultaten blandade.

Vi rekommenderar att du alltid pratar med barnläkare eller amningsrådgivare innan du gör större förändringar i kosten. Det är viktigt att du som mamma får behålla näring och energi – samtidigt som du försöker lindra ditt barns obehag.

Läs mer: Kan din kost påverka kvaliteten på bröstmjölk?

Mamma som ammar sitt barn och skapar ett band mellan dem.

Vilka livsmedel orsakar kolik hos barn som ammas?

Som nybliven mamma vill du förstås göra allt du kan för att ditt barn ska må bra. När det gäller kolik hos ammande spädbarn finns det mycket som fortfarande är oklart, men vissa livsmedel i din kost kan eventuellt bidra till att lindra – eller förvärra – symtomen. Det handlar inte om att skuldbelägga dig som mamma, utan om att ge dig verktyg för att kunna göra val som hjälper både dig och ditt barn att få lugnare dagar och nätter.

Vanliga livsmedel som kan påverka koliksymtom

Alla barn är olika och det finns ingen strikt riktlinje kring “mat att undvika vid amning” men vissa ingredienser återkommer ofta när man tittar på vad som kan orsaka obehag hos ammade spädbarn. Här är några exempel på potentiellt gasbildande mat att undvika vid amning.

  • Mejeriprodukter (kan innehålla mjölkprotein som vissa spädbarn är känsliga mot)

  • Koffein (amning och koffein kan påverka bebisens sömn och göra den orolig)

  • Sura livsmedel, t.ex. citrusfrukter eller tomater (kan bidra till magbesvär)

Det kan vara klokt att prova att tillfälligt minska eller utesluta dessa från din kost om du misstänker att de påverkar ditt barns välmående – men gör det gärna i samråd med en vårdgivare.

Livsmedelskategori

Exempel

Möjliga effekter påbebis

Mejeriprodukter

  • Mjölk
  • Ost
  • Yoghurt

Vissa spädbarn är känsliga för laktos eller mjölkprotein, vilket kan leda till gaser, kräsenhet eller till och med diarré. Laktosintolerans, även om den är sällsynt hos spädbarn, kan också orsaka obehag.

Koffein

  • Kaffe
  • Te
  • Choklad

Högt intag kan resultera i irritabilitet och rastlöshet hos spädbarn. Måttlighet rekommenderas.

Kryddig mat

  • Chili
  • Vitlök
  • Lök

Kan ändra smaken på bröstmjölk. Vissa barn kan uppleva milda matsmältningsbesvär.

Korsblommiga grönsaker

  • Blomkål
  • Broccoli
  • Kål
  • Brysselkål

Kan orsaka gaser och uppblåsthet, särskilt hos spädbarn med utvecklande matsmältningssystem.

Vanliga allergener

  • Jordnötter
  • Ägg
  • Soja

Kan leda till krångel hos spädbarn med mild känslighet. Allvarliga allergier kräver pediatrisk vägledning.

Sura livsmedel

  • Citrusfrukter
  • Tomater

Kan irritera barnets matsmältningssystem, vilket kan orsaka obehag eller milda refluxsymtom.

Läs mer: Så kan du äta efter förlossningen för att få i dig alla viktiga näringsämnen

En balanserad kost för både dig som ammar och en kolikfri bebis

Det finns ingen ”mirakeldiet” som bevisat förhindrar kolik, men en näringsrik och balanserad kost är alltid en bra grund – både för din hälsa och för att stötta ditt barns utveckling.

En kolikvänlig amningskost kan till exempel innehålla:

  • Gott om vatten för att hålla dig återfuktad

  • Frukt och grönsaker – gärna milda sorter som inte är gasbildande

  • Fullkornsprodukter för stabil energi

  • Magra proteinkällor som kyckling, linser eller fisk

  • Svamp av olika slag

  • Te – gärna i form av milda örttéer

  • En skvätt äppelcidervinäger i maten (kan stötta matsmältningen)

Kvinna som sitter vid ett bord med ett glas apelsinjuice och kakor

Hur maghälsa och probiotika kan spela roll

Forskning visar att spädbarn med kolik ibland har en annorlunda tarmflora jämfört med andra barn. Det har väckt intresse för probiotika – goda bakterier som kan stödja magens balans.

En särskild stam, Lactobacillus reuteri, har i vissa studier visat lovande resultat när det gäller att minska koliksymtom, särskilt hos ammade barn.

Du som mamma kan också få i dig probiotika genom mat som:

  • Yoghurt, kefir eller kimchi

  • Kombucha (tänk på att den kan innehålla spår av alkohol)

Men var försiktig – vissa av dessa livsmedel innehåller också vanliga allergener som mjölk, soja eller gluten. Ett probiotiskt tillskott som är godkänt för dig som ammar kan vara ett tryggare alternativ.

När du funderar på att ändra din kost

Om du överväger att testa en eliminationsdiet, lägga till probiotika eller göra andra kostförändringar, gör det gärna tillsammans med en barnläkare eller dietist. Då får du ett stöd som är tryggt, evidensbaserat och anpassat till just dig och ditt barns behov.

Att navigera i småbarnstiden är en resa – men du behöver inte göra det ensam. Du är redan en fantastisk mamma som söker kunskap och vill ditt barns bästa.

Läs mer: Vad man ska äta när man ammar?

Lugnt sovande bebis med ett glatt leende på läpparna

Ett ljus tunneln

Det kan kännas oändligt när bebis skriker hysteriskt på kvällen eller man mitt i natten försöker trösta en just otröstlig bebis, men här kommer en viktig påminnelse: kolik varar inte för evigt. Den goda nyheten är att de flesta barn växer från koliken – ofta redan vid tre till fyra månaders ålder.

Och viktigast av allt: det är inte ditt fel. Du gör redan så mycket, och ibland finns det inget man kan “fixa”. Att du bryr dig och söker svar är ett bevis på att du är en fantastisk förälder.

Viss forskning har undersökt om probiotika, laktosreducerade dieter eller hydrolyserad modersmjölksersättning kan hjälpa. Än så länge finns inga entydiga bevis för att dessa metoder fungerar för alla.

Det mest effektiva du kan göra är att finnas där, trösta, lyssna – och våga be om hjälp. Prata gärna med din barnmorska, BVC eller läkare om du känner dig osäker eller orolig. Tillsammans kan ni utesluta andra möjliga orsaker till att din bebis har ont i magen.

Vanliga frågor om vad du kan äta när du ammar

1. Kan jag äta sushi när jag ammar?

Ja, det kan du! En av de vanligaste amningsmyterna är just att sushi skulle vara farligt när du ammar. Faktum är att de flesta typer av sushi är helt säkra, särskilt om de är tillagade med tillagad fisk, vegetariska alternativ eller grönsaker.

Vill du äta rå fisk är det klokt att välja sorter med låg kvicksilverhalt, som lax eller räkor, och se till att maten hanterats hygieniskt. Osäker? Rådfråga din läkare eller barnmorska. Hos Livsmedelsverket finns dessutom alltid uppdaterad information.

2. Är det säkert att äta honung vid amning?

Ja, du kan lugnt njuta av honung när du ammar. Den vanliga varningen kring honung gäller spädbarn under 12 månader, eftersom deras magar inte är mogna nog att hantera eventuella bakteriesporer. Men dessa sporer överförs inte via bröstmjölken.

Honung kan till och med vara nyttigt i lagom mängd, tack vare sina antioxidanter och antiinflammatoriska egenskaper. Kom bara ihåg att den innehåller mycket socker, så håll dig gärna till max sex teskedar per dag.

3. Kan man äta jordnötssmör när man ammar?

Om det inte finns någon familjehistoria av nötallergi kan du tryggt äta jordnötssmör när du ammar. Vissa studier antyder till och med att små mängder jordnötsprodukter i din kost kan minska risken för allergi hos ditt barn.

Två mackor med jordnötssmör om dagen är oftast helt okej. Men om du är orolig – särskilt om allergier finns i familjen – är det alltid klokt att prata med en läkare eller dietist. Tillsammans kan ni lägga upp en kostplan som känns trygg och passar just er.

4. Kan man äta leverpastej och paté när man ammar?

Ja, leverpastej innehåller hemjärn, och kan vara en bra del av kosten. Däremot innehåller det faktiskt inte så mycket lever, varför det klassas som säkert ur listeriasynpunkt.

Vad gäller leverpastejens släkting paté är det klokt att vara lite extra uppmärksam på vilken sorts paté du väljer. Leverbaserade och köttbaserade patéer bör helst undvikas eftersom de har en högre risk att innehålla Listeria, en bakterie som kan orsaka matförgiftning. Dessutom innehåller leverprodukter ofta mycket vitamin A – och i höga doser kan detta vara olämpligt för små barn.

Det betyder inte att du måste avstå helt! Grönsakspaté är ett mycket säkrare alternativ och kan vara både nyttigt och gott. Om du ändå vill äta köttpaté, se till att den är tillagad av färdigkokta ingredienser och har förvarats korrekt.

Här är några tips för säker konsumtion av paté när du ammar:

  • Undvik leverbaserade produkter.

  • Välj paté från tillförlitliga källor, gärna växtbaserade.

  • Se till att den är ordentligt tillagad och hygieniskt hanterad.

Är du osäker? Prata gärna med en läkare, amningsrådgivare, barnmorska eller dietist – de finns där för att stötta dig.

5. Kan man äta choklad när man ammar?

Ja, du kan absolut njuta av choklad även under amning! Choklad innehåller lite koffein och ett naturligt ämne som heter teobromin, men i vanliga mängder är det sällan ett problem.

Mörk choklad innehåller mer teobromin, medan mjölkchoklad och vit choklad har lägre halter. Om du märker att din bebis blir ovanligt orolig eller har svårt att sova, kan det vara värt att testa att minska på chokladen under några dagar och se om det gör skillnad. Ofta märker man förbättring redan inom 3 till 7 dagar.

Så länge du håller dig till rimliga mängder kan du med gott samvete unna dig något sött – kanske till och med som en liten belöning efter en lång dag med bebismys.