Amning eller ersättning: Vad är bäst för ditt barn?

När det börjar närma sig förlossning är ett av de viktigare besluten ni som blivande föräldrar står inför hur ni vill mata ert barn. Det är ett val som ofta tas tillsammans – oavsett om ni är två föräldrar eller har ett annat stödnätverk omkring er – eftersom varje familjesituation och vardag ser olika ut.

De vanligaste alternativen är att amma, ge modersmjölksersättning eller att blanda ersättning och amning. Vad som passar bäst beror helt enkelt på vad som fungerar för just er – och det viktigaste är att både barnet och ni som föräldrar känner er trygga med beslutet.

Amning

Amning innebär att en mamma producerar bröstmjölk åt sitt barn och antingen matar dem vid bröstet eller pumpar ut bröstmjölk via en bröstpump i en nappflaska som en annan närstående eller vårdpersonal kan mata med.

Det finns även situationer där kvinnor donerar bröstmjölk till andra familjer – till exempel om en mamma inte har tillräckligt hög mjölkproduktion. I samkönade par händer det att den icke-födande mamman inducerar amning och också matar barnet.

Läs mer: Bonnys resa: Från amningsutmaningar till en mästare på att donera mjölk

Fördelar med amning

Amningens fördelar har lyfts fram i många år, inte bara för barnets skull utan också för mammans hälsa och välbefinnande. Det handlar om mer än bara näring – här är några av de mest välkända fördelarna:

• Individanpassad näring: Bröstmjölken förändras över tid och anpassar sig efter ditt barns behov – både i mängd, sammansättning och till och med färg och konsistens.

• Stärkt immunförsvar: Bröstmjölk innehåller antikroppar som hjälper barnet att bygga upp sitt immunförsvar. Den skyddar också mot infektioner och kan minska risken för astma, allergier, fetma och typ 1-diabetes.

• Mildare för magen: Många spädbarn smälter bröstmjölk lättare än ersättning, vilket kan leda till färre problem med förstoppning eller diarré.

• Närhet och trygghet: Hud-mot-hud-kontakten för båda föräldrarna vid amning stärker det känslomässiga bandet mellan förälder och barn.

• Säkerhet: Amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd (SIDS)

• Fördelar för mamman: Amning kan hjälpa livmodern att dra ihop sig efter förlossningen och bidra till viktnedgång. Det kan också minska risken för vissa cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att spädbarn ammas upp till två års ålder eller längre. Vissa föräldrar väljer att amma enbart i ett år, medan andra kombinerar amning och ersättning och övergår gradvis till andra typer av mjölk utöver fast föda. Bröstmjölk kan ge ditt barn fördelarna ovan, särskilt under den första timmen efter födseln, och ytterligare fördelar ju längre barnet ammas.

Ammande mödrar har också lyxen av bekvämlighet – bröstmjölken är alltid redo. Oavsett var du befinner dig kan du snabbt och enkelt mata ditt barn utan att behöva förbereda flaskor eller mäta upp ersättning. Och som en extra bonus: det är helt gratis.

En viktig sak att komma ihåg är att barn som ammas behöver ett tillskott av D-vitamin. Bröstmjölk innehåller inte tillräckliga mängder av detta viktiga vitamin. De flesta modersmjölksersättningar är däremot berikade med D-vitamin, så om du kombinerar amning med ersättning kan barnet få i sig tillräckligt via flaskan. Det beror dock på hur mycket ersättning barnet faktiskt får, så rådgör alltid med din vårdgivare för att säkerställa att ditt barns behov av D-vitamin tillgodoses.

Läs mer: Bästa tipsen och råden för att amma ditt barn

Utmaningar med amning

Trots amningens många fördelar kan det också innebära utmaningar – särskilt i början. Att amma kräver både tid och energi, särskilt under de första veckorna när kroppen fortfarande anpassar sig till barnets behov. Det är vanligt att höra begrepp som "klustermatning", vilket innebär att barnet vill äta ofta under längre perioder, ofta i samband med tillväxtspurter.

En av de vanligaste orsakerna till att mammor slutar amma tidigare än planerat är att de har ont vid amning. Under de första dagarna när mjölken "rinner till" kan brösten kännas spända och ömma, vilket gör amningen smärtsam. Detta brukar dock lägga sig efter två till tre dagar när kroppen anpassar produktionen efter barnets behov.

Andra vanliga besvär som kan uppstå:

• Ömma bröstvårtor – En vårdande bröstvårtskräm kan lindra svedan och hjälpa huden att läka. Den är säker att använda både före och efter amning.

• Spända bröst – Mjölkstockning kan lindras med hjälp av manuell eller elektrisk bröstpump. En kall kompress eller till och med kalla kålblad kan också minska svullnaden.

• Mastit – En infektion som ofta orsakas av en tilltäppt mjölkgång. Du kan förebygga och lindra mastit genom att massera brösten, ta varma duschar och försöka få igång flödet. Vid feber eller ökad smärta bör du kontakta läkare.

• Dåligt sugtag – Om barnet inte får ett bra tag om bröstet kan amningen bli smärtsam. En amningskonsult eller barnmorska kan hjälpa dig med tekniken. Barn med tungband kan också ha svårare att suga effektivt, och bröstvårtskydd kan vara ett tillfälligt hjälpmedel tills barnet lärt sig.

Det är också viktigt att vara medveten om att livssituationer påverkar amningen. Det kan finnas orsaker till att det blir aktuellt att ge ersättning till nyfödd – likväl som när barnet är äldre.​

Många märker en förändring i mjölkproduktionen när de återvänder till jobbet eller blir gravida igen. När jag själv blev gravid med mitt andra barn medan jag ammade märkte jag till exempel att min mjölkproduktion sjönk markant runt femte månaden – något som är helt normalt. Det ledde till att min tvååring naturligt avvänjde sig.

Om du börjar jobba igen kan det vara svårt att amma lika ofta, vilket kan påverka produktionen. Genom att pumpa under dagen – gärna med en elektrisk bröstpump – kan du hjälpa kroppen att fortsätta producera mjölk även när du är ifrån ditt barn. Det är också bra att veta att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda en privat och hygienisk plats där du kan amma eller pumpa under arbetsdagen.

Och slutligen, ibland är beslutet att inte amma redan fattat. Det kan bero på medicinska skäl, moderns egen hälsa eller att mjölkproduktionen helt enkelt inte kommit igång. Som vi nämnt tidigare finns det andra sätt att ge sitt barn bröstmjölk även om mamman inte själv kan amma – till exempel genom donerad mjölk – och medvetenheten kring dessa alternativ ökar. Det gör det lättare för fler föräldrar att hitta lösningar som känns rätt för dem, särskilt om de vill att barnet ska få tillgång till bröstmjölkens fördelar.

Samtidigt väcker samtalet om amning kontra ersättning ofta starka känslor. Därför är det viktigt att fortsätta föra öppna diskussioner och erbjuda stöd, så att alla föräldrar kan känna sig trygga och vid sina beslut kring bebis mat.

Läs mer: Vanliga utmaningar med amning och hur de kan bemötas

Ersättning

Mjölksersättning är en näringsmässigt anpassad produkt som utvecklats för att möta spädbarns behov. Den finns som färdigblandad, som pulvermjölk eller som koncentrat som blandas med avsvalnat kokt vatten. Många föräldrar väljer ersättning av praktiska eller medicinska skäl, eller för att det helt enkelt passar deras livsstil bättre – exempelvis om de ofta är borta från sitt barn under längre perioder.

Fördelar med ersättning

När föräldrar väljer mellan ersättning eller amning finns det många anledningar till att välja ersättning. Nedan följer några viktiga fördelar och överväganden:

Variation och specialiserade alternativ

Modersmjölksersättning finns i många olika varianter, vilket gör det möjligt att hitta ett alternativ som passar just ditt barn. Vissa sorter är särskilt framtagna för barn med allergier eller intoleranser och ordineras ibland av läkare. I dessa fall kan ersättning vara ett enklare alternativ än amning – särskilt eftersom ammande mammor då ofta behöver utesluta flera livsmedel ur sin egen kost.

Schemalagd matning

Till skillnad från amning som ofta sker på barnets signaler, gör ersättning det lättare att skapa ett tydligt schema. Måltiderna blir mer förutsägbara och det kan vara enklare att planera sin dag. Bland förberedelserna ingår att fixa avsvalnat kokt vatten för att säkerställa att modersmjölksersättningen är steril och säker. Flaskor och diappar måste också steriliseras enligt märkets riktlinjer.

Delat ansvar

Oavsett om det är partnern, en annan förälder eller någon annan närstående så får fler chansen att skapa närhet och bygga en relation med barnet.

Det kan till exempel ske genom:

• Att vara den som rapar barnet efter måltiden.

• Att ge barnet hud mot hud matning.

• Att hjälpa till med att blanda ersättning och sterilisera flaskor, vilket avlastar och ger flexibilitet.

Tydlig mätning

Ersättning doseras i centiliter eller milliliter vilket gör det enkelt att se hur mycket ersättning bebis faktiskt får i sig vid varje måltid. Det kan vara en trygghet, särskilt om man följer upp vikt eller näringsintag tillsammans med en barnläkare. Det här är svårare att bedöma vid helamning, där man inte har någon exakt mängd att gå på.

Utmaningar med ersättning

När du står inför valet mellan amning och ersättning är det viktigt att också väga in de utmaningar som kan komma med ersättningsmatning. Låt oss gå igenom några aspekter att ta hänsyn till.

Kostnad

• Ersättning kan bli betydande kostnad, särskilt i hushåll med nyfödda eller flera små barn.

• I Sverige ligger priset per förpackning ersättning på runt strax över 100 kronor, vilket snabbt kan bli en stor utgift.

• För att spara pengar, kan det vara värt att:

• Vända sig till matbanker för att få hjälp.

• Handla online eller hålla utkik på jämförelsesajter och sociala medier för kampanjer.

• Använda energisnåla metoder för sterilisering, som kallvattensterilisatorer, som kan vara mer kostnadseffektiva än el- eller mikrovågsbaserade alternativ.

Näringsmässiga skillnader

• Trots att ersättning innehåller många viktiga näringsämnen – inklusive D-vitamin – kan den inte fullt ut efterlikna bröstmjölkens komplexa sammansättning.

• Bröstmjölk innehåller exempelvis antikroppar som stärker barnets immunförsvar på ett sätt som modersmjölksersättning inte kan.

• Ersättning kan också vara lite tyngre för spädbarnets mage att bearbeta, vilket gör att vissa barn blir gasiga eller drabbas av förstoppning.

Förberedelse och hantering

• Till skillnad från amning, där maten alltid är redo och i rätt temperatur, kräver ersättningsmatning mer planering.

• Flaskor och nappar måste rengöras och steriliseras noggrant. Tips: förbered kvällen före.

• Måltiderna måste blandas med rätt mängd vatten och i rätt temperatur.

• Ersättningsmaskiner kan förenkla för er eftersom den automatiskt blandar ersättning i rätt mängd och temperatur – även om det innebär en viss kostnad och kräver plats på köksbänken.

Att välja modersmjölksersättning innebär alltså vissa praktiska och ekonomiska överväganden, men det kan också vara ett fullt fungerande alternativ för många familjer, särskilt om amning inte är möjligt eller önskvärt.

Kombinera amning och ersättningsmatning

Att blanda amning och ersättning – även kallat delamning – innebär att man ger barnet både bröstmjölk och modersmjölksersättning. Det kan handla om att mata med utpumpad bröstmjölk blandad med ersättning i nappflaska, eller att helt enkelt varva mellan amning och ersättning vid olika måltider. Oavsett tillvägagångssätt är det viktigt att följa säkra rutiner för tillagning och hantering för att undvika obehag hos barnet.

Många föräldrar upplever att de får det bästa av två världar genom att kombinera dessa metoder. Bland annat kan delamning vara ett bra alternativ om du:

• Har flera barn, som tvillingar eller barn med liten åldersskillnad.

• Har svårigheter med mjölkproduktionen.

• Behöver få mer sömn och dela på matningsansvaret.

• Planerar att återgå till arbete och vill ge andra möjlighet att mata barnet.

Hjälpa mammor att navigera kombinerad matning

Att navigera delamning kan innebära vissa utmaningar, men med rätt stöd och hjälpmedel kan det bli en smidig övergång. Det finns ett gäng appar och verktyg som kan hjälpa dig att hålla koll på mjölkens hållbarhet baserat på rekommendationer från CDC och WHO.

Ett exempel är Veba Baby, som mycket väl kan komma till Sverige snart. Enheten fästs runt vilken flaska som helst och skickar en påminnelse 30 minuter innan mjölken anses för gammal. Det hjälper till att minska risken för problem som kolik eller feber. Dessutom loggar appen barnets intag och matningstider, vilket underlättar vardagen för upptagna föräldrar.

Här är några exempel på hur ett schema vid delamning kan se ut:

• Morgon och läggdags: Amma vid dagens början och vid läggning, medan ersättning ges under dagen av en annan närstående.

• Pumpning och ersättning: Om din produktion är låg kan du pumpa och blanda din mjölk med ersättning, vilket också kan minska kostnaden för ersättningen.

• Flexibelt upplägg: För tvillingföräldrar eller de som behöver mer vila kan bröstmjölk och ersättning användas omväxlande under hela dagen.

• Ersättning på natten: Vid behov av vila eller återhämtning kan du välja att ge ersättning på natten som ett tillfälligt avbrott från amningen.

Oavsett vilken metod ni väljer är det viktigaste att det fungerar för just er familj. Alla matningsresor ser olika ut, och det finns inget rätt eller fel – bara vad som känns tryggt, praktiskt och hållbart för både barnet och föräldrarna. Rådfråga gärna en vårdgivare om du har frågor kring blandad matning eller hur du bäst anpassar rutinen efter era behov.

Ett schema för delamning

Ett strukturerat matningsschema kan hjälpa till att balansera fördelarna med både amning och ersättning. Här är ett exempel på hur du kan växla mellan de två:

Anpassa schemat baserat på ditt barns hungersignaler och utvecklingsbehov. För personlig rådgivning finns sjukvårdspersonal där för dig.

Att fatta ett välgrundat beslut

När det är dags att välja hur du vill mata ditt barn kan det finnas många faktorer som påverkar ditt beslut. Om du har möjlighet att välja fritt – utan medicinska eller praktiska begränsningar – kan du känna dig trygg i att du kommer att fatta det beslut som passar just din familj bäst.

Det är viktigt att väga in både din egen och ditt barns hälsa. Vissa kroniska sjukdomar som sköldkörtelrubbningar, PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) eller graviditetsdiabetes kan göra det svårare att amma. I andra fall, som vid infektioner som HIV, kan amning innebära risker – och då är ersättning ofta det säkrare alternativet.

Även tidigare bröstkirurgi eller läkemedelsbehandlingar som till exempel cellgifter kan påverka om det är säkert att amma. Om du är osäker på vad som gäller i just din situation, vänd dig till din läkare eller en amningsrådgivare för att få personlig vägledning och stöd i ditt beslut.

En annan viktig faktor är ditt psykiska välmående. Förlossningsdepression drabbar ungefär var tionde nybliven mamma i Sverige. Studier har visat att amning i vissa fall kan minska risken för långvarig depression, tack vare hormonet oxytocin som frisätts när du ammar och som kan bidra till att minska stress. Men om du har en tidigare historik av depression eller känner oro kring detta är det klokt att prata med din barnmorska eller läkare. Tillsammans kan ni hitta den matningsmetod som bäst stöttar både din och barnets hälsa – oavsett om det handlar om amning, ersättning eller en kombination.

Läs mer: Anemi postpartum: Symtom, återhämtning och behandling

Vilken metod är rätt för oss?

Nu när du vet mer om varje matningsmetod och fördelarna med dem hoppas jag att du kan fatta ett välgrundat beslut om vilken metod som fungerar bäst för dig, ditt barn och din familj. Om du har ytterligare frågor om några av de ämnen som tas upp här är du varmt välkommen att ta del av våra Mamma-manualer eller fråga vår panel av experter på mödrahälsa.